2008-12-29

Chickpulp mobila slakt intresserar svenska äggproducenter

Danska Chickpulp har fram till hösten 2008 under tre års verksamhet slaktat cirka sex miljoner värphöns. Kapacitet finns även för svenska slakthöns och ledningen för Chickpulp säger att man räknar med slakt i Sverige baserat på cirka 350 000 svenska hönsplatser under 2009. Avsättningen är nämligen ordnad i den danska minkfodertillverkningen.
Extremt god hygien och noggrann tvättning av ekipaget är en förutsättning för den mobila slaktverksamheten. Tvättning sker dels hos äggproducenten innan man kör därifrån, dels mellan olika slaktplatser.

Foto: Jørgen Nyberg Larsen.

När den danska mobila slaktmetoden som Chickpulp amba använder godkändes av de svenska myndigheterna (dåvarande Djurskydds-myndigheten 2006) hade detta förgåtts av Ny teknikprovning.

Sedan dess behövs ingen dispens för att använda metoden i Sverige, dock ställs några andra krav som till exempel att veterinär skall tillkallas till avlivningen.

Andra krav som sattes upp vid godkännandet var:
1. Koldioxidtunneln förses med någon möjlighet att enkelt inspektera  hönsen.
2. Koldioxidtunneln förses med en prob för mätning av koldioxidhalten tidigt i tunneln och sent i tunneln. Båda dessa ska kunna avläsas samtidigt.
3. Hönsen ska i koldioxidtunneln först utsättas för 35-45 procent koldio-xid under minst 60 sekunder och därefter för 75-85 procent koldioxid under minst 120 sekunder.
4. Den maximala tiden mellan utgången från koldio-xidtunneln tills att fåglarna avlivas i kvarnen får inte överskrida 60 sekunder.
5. Veterinär ska finnas närvarande och inspektera avlivningen vid uppstart samt under en timmes drift.

Veterinären ska rapportera till Djurskyddsmyndigheten snarast efter avlivningen och det ställs även krav när det gäller rengöringen av utrustning och fordon. Tvättning sker såväl på gården som på särskilt iordningställda tvättinrättningar.

Mäktigt ekipage
Det mobila ekipaget, som har byggts upp utifrån ett finskt system för mobil slakt (Petsmo Products, Vasa) är nära 14 meter långt och innehåller delar som avlivningsenhet, transportband, koldioxidbehållare med doserare, kvarn, två blandartankar på     4 500 liter, pumputrustning, syretank med dosering samt generator med dieselmotor, elcentral, högtrycksutrustning, vattentank med mera. Anläggningens totala vikt är 42 ton.

Avlivningen sker i en tillsluten behållare som i arbete håller koncentrationen av koldioxid på minst 50 procent. Övervakningen är noga och läckaget av gas ska vara minimalt. Chickpulp uppger att man endast förbrukar 10-12 gram koldioxid per höna.
Efter avlivning går kropparna in i kvarnen, vilken är av en typ som allmänt används på fabriker i Danmark som tillverkar minkfoder. Fraktionerna blir allt mindre i kvarnbearbetningen och massan pumpas sedan till blandartankarna, där syratillsättning sedan sker (2,2% svavelsyra och 1,2% mjölksyra för bättre hållbarhet). Innan man därefter pumpar över massan till tankvagn för transport till minkfoderfabrik i Danmark kontrollerar man att pH ligger runt två.

Kör även utanför Danmark

Chickpulps verksamhetsområde är givetvis i första hand Danmark. Men intresse för slaktmetoden har visats både i Sverige och Nordtyskland, uppger Yding Sørensen (som arbetar med administration av verksamheten) samt Lars Lunding som leder den ekonomiska förening (styrelseordförande) som bildats för verksamheten inom Chickpulp amba. I Sverige har i skrivande stund sex svenska äggproducenter gått in som medlemmar i Chickpulp amba och ytterligare några har anmält intresse. Slakt på svenska hönsgårdar har skett sedan hösten 2007 och enligt Yding Sørensen räknar man med att under 2009 slakta höns i Sverige baserat på minst 350 000 hönsplatser.
Hittills har man totalt sett, slaktat cirka sex miljoner hönor med systemet. Avsättningen uppges vara säkrad och man säger att minknäringens foderbehov (årligen 600 000 ton) räcker gott för alla danska höns samt många höns från Tyskland och Sverige.

Delägarskap och avgifter
Slaktverksamhetens finansiering bygger på att hönsägare sätter in ett medlemskapital (1,80 DKR per hönsplats). Chickpulp betonar att detta ska betraktas som ett lån, inte en kostnad, och inbetalningen kan ske i flera steg i takt med att slakt av gårdens höns sker. Till detta tillkommer några avgifter. Totalt sett och räknat över en längre period (cirka 12 år) uppges slaktkostnaden ligga på cirka på under 1,50 kronor per höna. Utöver detta tillkommer en startavgift på 1 225 kronor per slakttillfälle, enligt de kalkyler som Chickpulp redovisar hösten 2008.
Erfarenheterna visar att man vid besök på en väl förberedd hönsgård kan slakta upp emot 5 000 värphöns per timme.

Sven Secher
Artikeln är även publicerad i tidningen Fjäderfä nr 10-2008.

Utskriftsvänlig sida

Svenska ÄggSvensk Fågel
Fjäderfä Logga in...
Copyright© 2008. Alla rättigheter förbehålles.