2009-12-10

11 äggfrågor

till Charlotte Norrman-Oredsson, ordförande i Svenska Ägg

Charlotte Norrman-Oredsson har nu varit ordförande i Svenska Ägg sedan stämman i slutet av maj. Sex månader har passerat.
I denna intervju berättar hon om ett stimulerande uppdrag med fokus på viktiga framtidsfrågor som näringspolitiken, produktionsuppföljningen, marknadsföringen och djuromsorgsfrågorna.
Svenska Äggs ordförande Charlotte Norrman-Oredsson driver Skea gård med bland annat produktion av ekologiska ägg.
Foto: Glenn Oredsson

1. Hur är det att vara äggnäringens företrädare och ansikte utåt och hur mycket tid lägger du på uppdraget?

– Det är ett stort förtroende att få leda Svenska Ägg och uppdraget känns intressant och stimulerande. Tidsåtgången för mig ligger på ungefär 25 procent men variationen är stor mellan olika veckor. En hel del kan man göra hemifrån men möten tar också tid, som nu senast lokalt med Skaraborgs Fjäderfäförening och Nordiska mötet på Island.

2. Vilka frågor har känts viktigast och vad har du jobbat mest med?
– Jag har ingen lång erfarenhet av äggnäringen och Svenska Ägg, så jag fick börja med att sätta mig in i verksamheten med sådant som SFS-Svenska Äggs ekonomi och organisation. Vi har sett över styrelsearbetet där vi efter stämman i Norrköping i maj 2009 gick från elva till sju ledamöter. Vi har gått igenom styrelsearbetet med hjälp av en konsult och bland annat tagit fram en manual och instruktion för styrelsens arbete och även en vd-instruktion.
– Det kan vara bra att någon gång stanna upp och ställa frågor som: Vad ska vi göra, hur ska vi arbeta och vad är vårt uppdrag?

3. Vilka konkreta frågor är de viktigaste att arbeta med i styrelsearbetet?
– När det gäller sakfrågorna arbetar vi med näringspolitiken, produktionsuppföljningen, marknadsföringen och djuromsorgsfrågorna och en hel del annat. När det gäller produktionsuppföljningen är det viktigt att ha tillgång till ett bra verktyg och för marknadsföringen vill jag trycka på hur viktigt det är att vi lyfter fram det svenska ägget så att det syns och lockar konsumenterna. I dag är djuromsorgsfrågorna också väldigt väsentliga.

4. Tänker du på griskrisen som setts i alla media sedan slutet av november?
– Ja. Kravet på att ha en god djuromsorg gäller oss alla inom lantbruket. Nu var det grisnäringen som drabbades, nästa gång kan det vara äggnäringen. Min bild är att massmedia har spridit en hel del okontrol-lerade uppgifter. Frågan är hur man hanterar sådant?

5. Vad gör äggnäringen?
– Det är viktigt att se över djuromsorgen, alla djurägare måste ta sitt ansvar för att leva upp till den höga ribba vi har i Sverige. Vi måste alla ha en djurskötsel som tål besök, även oanmälda, och vi har inte råd med en skandal inom svensk äggnäring. Jag uppmanar alla att vara med i omsorgsprogrammen och jobba på kvaliteten i produktionen.

6. Hur tycker du att dagsformen är för äggnäringen om vi med det avser marknadsläget, äggbalansen och lönsamheten?
– Just nu är det en någorlunda bra balans på marknaden och ekonomin fungerar. Men det gäller att vara observant, situationen kan snabbt förändras och vändas till överskott och försämrad lönsamhet när till exempel Finland laddar om efter sitt salmonellautbrott. Men det är också viktigt vad vi själva gör och en överproduktion inom landet vore inte bra. Glädjande är dock att trenden är positiv när det gäller konsumtionen av ägg.

7. Vilka problem och hot finns?
– Den offentliga upphandlingen är fortfarande ett område som kräver bearbetning. Det finns också alltid en fara i sjukdomsutbrott som kan dyka upp när man minst anar det. Vi måste alltid jobba med ett förebyggande arbete. Utöver detta finns det givetvis yttre faktorer som samhällsekonomin och män-niskors ekonomi. EU:s beslut och harmoniserad lagstiftning är också väsentligt.

8. Du tänker på 2012 och omställningen av EU:s äggproduktion?
– Ja, vi ligger redan före i Sverige, vilket betyder att vi i dagsläget inte har konkurrens på lika villkor. Att övriga EU nu tvingas till omställning av äggproduktionen är därför högst väsentligt för oss.

9. Vad är det viktigaste vi kan göra inom landet, i äggnäringen och Svenska Ägg?
– Djuromsorgen, produktionsuppföljningen och marknadsföringen av ägg, är viktiga frågor, som jag nämnt. Smittskydd och bevarad god hönshälsa är också viktiga frågor. För att hantera dessa frågor på bästa sätt är det viktig med en enad branschorganisation i Svenska Ägg.

10. Vilken potential har ägget och vad är viktigt för att skapa förutsättningar för en positiv utvecklingen för branschens företagare?
– Ägget har allt och därmed en otrolig potential. Med sitt breda användningsområde från industriråvaror till konsumtionsägg och förädlade produkter.
Men för att branschen ska kunna utvecklas och klara konkurrenskraften, måste varje företag hela tiden utvecklas; bli mer effektiva och mer optimala i sin verksamhet. Det krävs att vi har bra avelsmaterial, bra uppfödare, skickliga äggproducenter och framsynta äggpackare som jobbar mot marknaden på bästa sätt.

11. Det låter på dig som om du anser att det går att ”göra mer”?
– Ja definitivt. Om vi kan skapa en stark organisation tillsammans och en effektiv produktion så kan äggnäringen utvecklas än mer. Jag uppmanar alla att öppna ögonen och tänka i nya banor. Gå till exempel ut och titta i äggdiskarna. Hur marknadsförs dina ägg? Det är viktigt att alltid tala positivt om ägget som vi till exempel gör i våra marknadsföringskampanjer.

Sven Secher
Denna intervju med Svenska Äggs ordförande är publicerad i tidningen Fjäderfä nr 10-2009.

Utskriftsvänlig sida

Svenska ÄggSvensk Fågel
Fjäderfä Logga in...
Copyright© 2008. Alla rättigheter förbehålles.