Resistenta bakterier hotar lamslå både human- och djursjukvård

Bakterier som är resistenta mot antibiotika hotar den moderna sjukvården. Problemet är så stort att vissa sjukvårdsinsatser inte längre kan genomföras och medellivslängden riskerar att bli kortare; inte fortsatt allt längre.
Användningen av antibiotika och resistensutvecklingen på djur- respektive humansidan hänger samman och i Holland betraktas en lantbrukare som tas in på sjukhus som en “resistensfara”.

Antibiotika har i ungefär 60 år varit en välsignelse i sjukvårdsarbetet. Frågan är hur länge till? Resistensutvecklingen gör att antibiotikakurer allt oftare inte hjälper och att man av risk för infektioner (som ingen antibiotika kan bota) tvingas avstå från operationer. I dag självklara ingrepp som höftledsoperationer, hjärt- och kärloperationer och organtransplantationer kan i en framtid omöjliggöras, för såvitt inte utbredningen av resistens hejdas.

Länge har det sagts att användningen av antibiotika är högre ju längre söderut man kommer inom EU och att döma av resistensproblematiken kan detta stämma. Exempel på länder med stora problem inom humansjukvården är Grekland och Spanien men även till exempel Holland och Tyskland har större problem än vad de nordiska länderna har.

Problemen med utvecklingen av resistens hänger samman med den totala användningen av antibiotika på både djur och människor och resistens som har utvecklats i samband med användning av antibiotika på djur kan föras vidare till människor. Enligt hol-ländska uppgifter placeras lantbrukare som har djur (till exempel grisuppfödning) och som skadas och tas in på sjukhus i möjligaste mån isolerat. Detta för att minska den risk för spridning av de resistenta bakterier som dessa lantbrukare befaras kunna medföra.

Men problemet är uppmärksammat och åtgärder tycks på sina håll vara på gång. I till exempel ett tyskt forskningsprojekt kring MRSA hos fjäderfä ska ett stort antal gårdar med fjäderfä-, gris- och nötbesättningar i Tyskland delta i ett landsomfattande forskningsprojekt kring det dödliga viruset MRSA (Methicillin Resistant Staphylococcus Aureus). Projektet har nyligen dragits igång (hösten 2009) och en miljon euro satsas där bland annat universitetet i Berlin samt det veterinära universitetet i Hanover deltar.

En målsättning för projektet är att identifiera förekomsten av den multiresistenta bakterien på bland annat fjäderfäbesättningar. Ett annat mål är att man ska kunna utveckla ett nytt och lätthanterligt system för rutinkontroller av alla produktionsanläggningar med avseende på MRSA.
Nämnas kan, att MRSA inte har konstaterats i Sverige. Mer information antibiotika och resistens hos bakterier från djur finns på Statens Veterinärmedicinska Anstalt: SVA

Norman Dunn
Sven Secher

Artikeln är publicerad i tidningen Fjäderfä nr 1-2010.

Utskriftsvänlig sida