2010-02-24Grovfoder– kan minska fjäderplockning, hackskador och kannibalismFjäderplockning bland värphöns är ett nygammalt problem som åter kommit att bli ett aktuellt diskussionsämne. Många oroas över hur nakna höns påverkar foderekonomi och näringens an-seende, medan andra undrar: hur mår djuren?I ett försök med frigående djur vid SLU har fjäderplockning och hackskador minskat i de grupper med fri tillgång på hackad lucern. ................................................................................................. Artikel från tidningen Fjäderfä nr 2-2010. Text och foto: Robin Kalmendal, doktorand SLU ................................................................................................. Dagens högpresterande värphybrider förväntas producera mycket och kosta lite. I praktiken innebär det en balansgång där ett snedsteg kan bli mycket kostsamt, både för djur och djurägare. För hönan tycks det ligga nära till hands att plocka fjädrarna ur grannens skrud när något falerar. Därför är det inte överraskande att många faktorer kan inverka på fjäderplockningens omfattning. Om man dock betraktar fjäderplockandet som ett generellt uttryck för stress, blir det lättare att förstå varför till synes så olika faktorer som ljus, foder och beläggningsgrad kan påverka beteendet. Stort intresse för grovfoder Under 2009 fördes intensiva diskussioner mellan forskare från SLU och företrädare från Föreningen för Ekologisk Äggproduktion. Intresset bland ekologiska producenter för grovfoder var stort, men det saknades kunskap om hur det skulle erbjudas hönsen och vilken sorts grovfoder som var bäst. Framför allt saknades vetenskapligt underlag för hur det påverkade djurens befjädring och hälsa. Hackad lucern i försök Med bakgrund i dessa samtal påbörjades ett försök under våren 2009 vid SLU:s anläggning Funbo-Lövsta. I försöket, som i skrivande stund fortfarande pågår, ges 4 grupper ett vetebaserat kontrollfoder och 4 grupper samma foder samt tillgång till hackad lucern. Varje grupp består av 100 frigående LSL eller LB och försöket påbörjades vid 20 veckors ålder. Den hackade lucernen (KRAFFT ”Hackad strå”) ges till hönsen i hängande foderautomater som visas på bilden på nästa sida. Vid 40 och 55 veckors ålder bedömdes 20 djur i varje grupp med avseende på fjäderdräkt och hackskador på kam och runt kloak. Varje del (hals, bröst, kloak, rygg, vingar och stjärt) av fjäderdräkten poängsattes mellan 1-4 där en hög siffra motsvarade en välbehållen skrud. Skalan löpte därmed mellan (6x1) 6 poäng, det vill säga naken, och (6x4) 24 poäng, det vill säga intakt fjäderdräkt. På motsvarande sätt gavs en höna som utsatts för hackning mot kam och kloak låga poäng. Resultaten visade att befjädringen försämrades betydligt mellan 40 och 55 veckor. Djur som enbart gavs det vetebaserade kontrollfodret uppvisade en minskning från 18,1 till 13,6 poäng, medan djur som dessutom gavs grovfoder minskade från 20,6 till 17,3 poäng. Grovfodret resulterade dessutom i färre hackskador runt kloaken. Detta tyder alltså på att höns som får grovfoder generellt är mindre fjäderplockade och har färre hackskador. Vid 40 veckors ålder hade LB över lag bättre fjäderdräkt och färre kamskador än LSL, men dessa effekter hade jämnats ut vid 55 veckor. Vid den senare tidpunkten var dock den genomsnittliga dödligheten lägre bland de djur som fått grovfoder (0,5%) jämfört med de djur som endast fått kontrollfoder (3,4%). Det större antal djur som dog i grupperna utan grovfoder var nästan uteslutande bruna och orsaken var kannibalism. En välbefjädrad höna äter mindre En bibehållen fjäderdräkt ser inte bara trevligare ut, utan den är också av stor ekonomisk betydelse. En dåligt befjädrad höna är sämre isolerad och förlorar värme från huden. Hönan kan kompensera för detta genom att öka sitt foderintag. Bedömningen vid 55 veckors ålder gjordes under november och data från den här månaden samt december visar att de djur som givits grovfoder hade ett bättre foderutnyttjande. Vi kan med fog anta att detta är effekten av att en mer bibehållen fjäderdräkt isolerar bättre. Därmed kan det foder som konsumeras användas för äggbildning, istället för att hålla värmen. Detta avspeglas i att de höns som ätit lucern i genomsnitt vägde 100 g mer än kontrolldjuren vid 55 veckor. Det är dock först när djuren har värpt färdigt, runt april i år, som vi säkert kan säga vilka effekter grovfodret har på en hel produktionscykel. Resultaten kommer då naturligtvis att återges här i Fjäderfä. Robin Kalmendal, doktorand SLU.
Artikeln är publicerad i tidningen Fjäderfä nr 2-2010. Beställa tidningen: FJÄDERFÄ |
 
|
