2010-10-14

Inställning och rengöring av vattensystemet

Artikeln “Vatten är livsviktigt”, i Fjäderfä nummer 7-2010, följs här upp med en fördjupning kring allt som är att tänka på kring “inställning och rengöring av vattensystemet”.

Artikel nr 2, om vatten i tidningen Fjäderfä (nr 8-2010)

Författare är Åsa Odelros.

Inställning av nippelrampens höjd
Förutom en perfekt dricksvattenkvalitet är det viktigt att djuren kommer åt att dricka obehindrat. Följ tillverkarens anvisningar till vattensystemet.

En detalj som du bör kontrollera är att alla vattenledningarna är lika långt från gödselbingen/golvet och att det inte förekommer luftbubblor i ledningarna.

Nedan följer några generella regler för inställning av vattenrampens höjd (se illustration på nästa sida):

• Vid insättning av daggamla kycklingar ska vat-tennipplarna placeras i ögonhöjd för kycklingarna.

• Senare ska kycklingarna behöva lyfta huvudet och sträcka på halsen för att nå nipplarna, ett riktmärke är att kycklingen ska dricka med sträckt hals efter 3-4 dagar.

• Vid insättning av unghöns ska de dricka med sträckt hals vilket de även ska fortsätta med som  värphöns varför höjden kan behöva justeras något när hönsen vuxit färdigt.

Inställning av vattentryck
Generellt kan sägas att vattentrycket ska ökas vartefter djurens vattenförbrukning ökar. En god tumregel är att vattentrycket bör ökas om vattenpelaren sjunker när alla djur dricker samtidigt.

Kontrollera vattentrycket dagligen, eftersom yttre faktorer som till exempel en mycket varm period kan påverka djurens vattenbehov och därmed nödvändigt vattentryck.

Innan insättning av nya djur bör du kontrollera att varje enskild nippel fungerar. Det görs enklast genom att trycka lätt på nippeln. Det kommer då att hänga en synlig vattendroppe under nippeln, vilket i sin tur underlättar för de nya djuren att hitta vattnet och att dricka.

Kontrollera att det inte finns vattenläckage, alltså att ledningarna är täta. Den kontrollen görs med höjt vattentryck, cirka 30 cm vattenpelare.
Om en nippel läcker kan du försiktigt peta på nippelns pinne med ett finger. Om detta inte hjälper är det att rekommendera att ersätta nippeln med en ny nippel, alternativt att skruva isär den och diska den grundligt innan den monteras tillbaka igen.

Det kan vara en fördel att ha något högre vattentryck om det finns mycket damm i stalluften (t ex i samband med infångning och utgödsling). Då förhindrar du att nipplarna täpps igen av dammpar-tiklar.

Filter
Filtret, som oftast är placerat i pack- eller förrum-met, har till uppgift att rensa vattnet från partiklar och föroreningar innan vattnet leds in i stallavdelningen. Det bör vara manometrar monterade på ledningen både före och efter filtret. På det viset kan man avläsa inkommande och utgående vattentryck. Om det utgående trycket är lägre kan filtret vara igensatt och ska då därför bytas eller rensas.
Vid filterbyte ska vattnet stängas av och trycket på filtret lättas genom att trycka på utluftningsknappen på toppen av filtret. Observera att det är viktigt att o-ringen sitter på plats vid montering av det nya eller rengjorda filtret.

VIKTIGT!!
Efter filterbyte måste du tömma systemet på luft annars kommer det att droppa vatten vid nipplarna. Avluftningen görs när vattnet släpps på i ledningarna igen genom att du trycker ner avluftningsknappen ovanpå filtret.

Rengöring mellan omgångar
Efter avslutad värpperiod då stallet står tomt, är det nödvändigt med en grundlig rengöring och desinfektion av vattensystemet. Det kan ha avlagrats kalk- och järnrester från vattnet, det finns sannolikt fettrester från vattendoserade vitaminer, rester av vacciner samt förstås viruspartiklar, svampar och miljontals bakterier.

Rengöringen måste utföras professionellt med bra och verksamma rengörings- och desinfektionsmedel.

Det finns naturligtvis andra medel med samma verksamma substans som kan vara lika användbara. Normalt kan medel från samma kemiska grupp användas (aldehyder, oxiderande medel, syror, baser t ex) bara man är uppmärksam på koncentrationsgraden.

Observera att medlet måste vara tillåtet för användning i vattenledningssystem i djurstallar! Har du ekologisk produktion kontrollera också att medlet är tillåtet enligt KRAV:s regler och enligt EU-förordningen.

Förslag till rengöringsrutin och exempel på lämpliga medel
Det finns medel i handeln som sägs klara både rengöring och desinfektion i ett enda svep. Sådana medel bör du ställa dig tveksam till. Det är inte möjligt att t ex göra rent och avkalka med samma medel. Det behövs nämligen ett basiskt rengöringsmedel till exempelvis tvål för själva rengöringen medan endast en syra kan klara av att få med kalkrester på insidan av ledningen.

Rengöring

1. Spolning
Börja med en rejäl genomsköljning av vattenanläggningen. Öppna slutventilen på varje vattenledning, ta dock en ledning i taget. Vid genomspolningen avlägsnas de större smutspartiklarna till exempel järn och annat slam från rörledningssystemet.

2. Rengöring med rengöringsmedel
Fettet från flytande vitaminer, vaccinationsrester med mera avlägsnas genom att tvätta med alkaliskt (basiskt) rengöringsmedel. Starka baser som kaliumhydroxid (kalilut) och natriumhydroxid (natrilut) kan inte användas eftersom de är starkt frätande och skulle skada inredningen för mycket. Det finns däremot skonsamma rengöringsmedel som är baserade på silikater och ännu bättre är metasilikater. Följ bruksanvisningen och doseringsanvisningen på dunken.
Verkningstiden är i regel kort så det kan ofta räcka med att låta lösningen stå i rörledningen 1-1,5 timmes tid, sedan skall ledningen sköljas med rent vat-ten. Några rengöringsmedel innehåller tvättaktiva substanser såsom ammoniumföreningar, korrosionshämmare med mera som minskar ytspänning, ökar medlets effekt och skyddar ytor mor frätskador.

3. Avkalkning

Kalkrester kan avlägsnas genom en syradisk av ledningarna, använd syradiskmedel eller en utspädd svag lösning av citronsyra.
Observera att citronsyran är mycket användbar och dessutom generellt att rekommendera!

Låt syralösningen verka i rörledningarna en stund (enligt bruksanvisningen) och skölj därefter med vatten. Det är mycket viktigt att spola rent med högt vattentryck och stora vattenmängder för att vara säker på att kalkavlagringar som lösgjorts sköljer med ut. Om kalkutfällningar stannar kvar i ledningen får de ju motsatt effekt det vill säga de tätar igen nipplar med mera.
Eftersköljningen genomförs enligt punkt 1.

Droppkoppar eller eventuell spillränna monteras ner för att rengöras i separat kar med utspädd syralösning. Om du inte vill montera isär kan du som näst bästa metod sänka vattenledningen ner till golv eller spalt för att sedan tömma syralösningen i kop-parna, låt medlet verka ett par timmar och skölj sedan.

Om anläggningen har omfattande kalkbeläggningar kan proceduren upprepas flera gånger till du vid kontroll kan konstatera att du fått bort kalkbeläggningarna.

4. Desinfektion

Rengöringen bör alltid avslutas med desinfektion av hela rörsystemet inklusive eventuellt kar, buffer- eller lagertank. Det är en fördel att använda medel med neutralt pH, det stoppar frätskador på detaljer i anläggningen.

Desinfektionsmedel grupperas efter deras kemiska egenskaper. De egenskaperna är avgörande för medlets effektivitet och användningsområde.

Till exempel kan medel användas från gruppen:
• oxiderande medel, t ex Virkon S (Amerika Thisted m fl)
• kloraminer/hypoklorit som t ex, Halamid (Akso Nobel)
• eller eventuellt jodföreningar som: Iobac P (Ciba Geigy A/S).

Användandet av jodprodukter kräver en effektiv avkalkning innan eftersom jod neutraliseras lätt av kalciumföreningar. De lösa inventarierna som droppkoppar och spillränna desinficeras enligt samma metod som vid avkalkning, se under punkt 3.

En del desinfektionsmedel innehåller tillsatser för att minska ytspänningen, det är en fördel dels därför att det ger en effektivare desinfektion, dels därför att det förhindrar att nipplarna droppar när vattnet skruvas på igen. Som i rengöringsmedel förekommer en mängd andra tillsatser för att förbättra verkan och förhindra frätningsprocesser.

5. Första sköljningen
Ledningarna genomsköljs grundligt och vatten får stå kvar i ledningarna under resten av tomperioden, detta för att undvika uttorkning av gummipackningar mm.

6. Andra sköljningen
Innan insättning av nya djur sköljes hela systemet igen och fylls på med rent och friskt vatten.

Sköljningen genomförs genom att öppna huvudkranen. Därefter öppnas eventuella extra tryckregulatorer och till sist öppnas kranen vid ledningen där vattnet är anslutet. Varje ledning sköljs i 15 minuter. Efter sköljningen stängs kranarna i omvänd ordning, vilket betyder att huvudförsörjningen av vatten stängs först.

Rengöring med djur i stallet
Rengöringen under tomperioden är mest effektiv, men bakterietillväxten och biofilmen kan hållas nere med rengöring även under produktionsperioden. Då kan vattensystemet rengöras med till exempel oxiderande medel, jodförening eller citronsyra i en svagare blandning än den som används vid tomperioden.
Observera att vissa rengöringsmedel påverkar effekten av vacciner.

OBSERVERA FÖLJANDE:
• Klor nedsätter nippelns kapacitet med 10-20 procent
• Om inte tappen inuti nippeln är av rostfritt stål bör du undvika att använda syror
• UV-behandling av dricksvattnet kan vara ett alternativ
• Vattenkvaliteten varierar, även på kommunalt vatten kan Ph-värdet variera
• En värmeväxlare som värmer dricksvattnet till 15-16 grader kan minska kondens
• En genomsköljning av vatten vid höga utetemperaturer ökar hönornas vattenkonsumtion då vattnet blir svalare och mer aptitligt för hönorna
• Vid frostrisk då huset står tomt bör vattensystemet tömmas på vatten
• En äldre vattenmätare kanske inte alltid går att lita på.

Åsa Odelros

Se även tidningen Fjäderfä nr 8-2010.

En tidigare artikel publicerades i Fjäderfä nr 7-2010. Länk till denna artikel finns här:
Vatten är livsviktigt!

Utskriftsvänlig sida

Svenska ÄggSvensk Fågel
Fjäderfä Logga in...
Copyright© 2008. Alla rättigheter förbehålles.