2011-10-17

Är lagen viktig, för alla?

Vi lever i landet med mycket höga ambitioner och kanske världens strängaste lagstiftning när det gäller djurskydd. Att staten själv genom samhällets offentliga upphandling av mat väljer leverantörer som inte följer denna lagstiftning är häpnadsväckande och ett effektivt sätt att slå undan benen för landets djurbönder.

Att inte ens landets högsta lagstiftande församling (riksdagen) själv ser till att leva som man lär är en skandal i sig. Att sedan stora delar av den övriga offentliga serveringen (årligt värde: 8,4 miljarder kronor) inte heller konsekvent väljer mat som är producerad i enlighet med den svenska lagstiftningen är kanske då följdriktigt. Men är det rätt?

Vad säger serveringen av okänd bulkmat till våra barn, sjuka och gamla om våra hänsyn och värderingar och om omhändertagandet av varandra. Nog är väl dessa grupper i vårt samhälle värda den bästa maten?

Man kan också fundera på, hur landets lagstiftning värderas och beaktas av lagstiftarna själva? Är det viktigt, att även själv, följa lagen? Ska det vara så svårt att leva som man lär?

Dubbelmoralen får också andra konsekvenser för vårt samhälle och vår miljö. Ska vi stänga det svenska lantbruket och den svenska livsmedelsproduktionen? Och därmed säga hejdå till många jobb och det öppna landskapet?

Varför tillåts detta dubbelmoraliska statsstyrda leverne att pågå år efter år? Varför tillåts att alla svekfulla måltider bara fortsätter att serveras?
Kanske är det så att LOU (Lagen om offentlig upphandling) är i otakt med människors värderingar?

Mycket skylls på EU-lagstiftningen med sin grundbult om varors och tjänster fria rörlighet. Men om EU är roten till allt ont, tvista de lärde; politiker, jurister, grossister med flera. Vi talar med dem i denna rapport.

Det finns ett gäng offentliga upphandlare, liksom leverantörer, som vet vad de vill och har goda ambitioner. Låt oss hoppas att inköparna av offentlig mat, med stöd av jurister och politiker, finner formuleringar och metoder som gör det enda sunda möjligt, nämligen att det blir tillåtet att köpa in mat som har producerats enligt svensk lag.

Till sist: Detta handlar inte om protektionism, frihandel är bra. Men på en marknad brukar man säga att kunden ska vara den som väljer och självständigt styr sina inköp.

Sven Secher

Läs mer om den offentliga maten och den offentliga upphandlingen:
Rapport om den offentliga maten