Luftrening med elektroner testas i hönsstall

Miljön i ett hönsstall är tuff bland annat i avseendet luftburna partiklar och mikroorganismer. De högpresterande värphönsen belastas givetvis av detta och historiskt har många försök att förbättra luften förekommit. Just nu testas luftrening med elektroner hos en handfull äggproducenter.

Rening av luften med hjälp av elektroner har tidigare testats av barnläkaren professor Karl G Rosén på daghem. Men han har även provat metoden i svenska djurstallar på bland annat hästar och grisar. Sedan något år genomför han även försök på höns i samarbete med en handfull svenska äggproducenter.

Elektronisk dammsugare….
Luftförorenande partiklar styrs av elektrostatiska fält. Genom att kolfibertrådar laddas med hög spänning (7kV) bildas ett negativt laddat elektrostatiskt fält i stallet samtidigt som luften anrikas på elektroner och det bildas lite väteperoxid. Det elektrostatiska fältet fångar upp partiklarna och gör att dessa sätter sig på jordade ytor i inredningen och väteperoxiden gör att till exempel mögel slutar växa, vilket enligt KG Rosén ger en unik biologisk luftrening. Härigenom minskas luftens ”biolast” och hönorna behöver inte längre låta immunsystemet gå på högvarv vilket annars den smutsiga luften kräver.

Minskad foderförbrukning
– Renar vi luften på detta sättet behöver hönorna inte längre använda en del av fodrets energi till att ta hand om luftföroreningarna utan foderutnyttjandet blir bättre samtidigt som äggproduktionen hålls på en hög nivå, säger KG Rosén.

– Eftersom immunsystemet inte längre är stressat så finns det bättre resurser att ta hand om till exempel vaccinationer och även hönans tillväxt kan förbättras, tillägger han.

Positivt på Klockaregården
En av de äggproducenter som har testat denna elektroniska rening är Mikael Bylander på Klockaregården utanför Vara. Han är nu inne på hönsomgång två i sitt stall för 20 000 höns frigående (RED-L).

Vilka erfarenheter har du? Tror att elektronerna gör nytta?
– Ja, det är jag övertygad om. Vi har sett att foderomvandlingen har förbättrats samtidigt som både kroppsvikten och äggproduktionen har ökat.

Är stallet mindre dammigt nu och blir det någon synlig skillnad för dig som djurskötare?
– Man märker inte någon direkt skillnad annat än att det snabbare blir mindre dammigt när hönsen sätter sig still, till exempel inför natten. Den stora effekten är dock inte på dammet utan det viktigaste är att mögelsporerna dör, vilket är bra för hönsens immunförsvar.

Mikael har alltså följt sina produktionskurvor sedan luftreningen med elektroner sattes in och han har kunnat konstatera att han har sparat foder.

– Ja, helt klart gör reningen nytta och nu i andra omgången ska det bli ännu intressantare att se vad som händer eftersom reningsmetoden även har använts i unghönsuppfödningen. Jag hoppas då på en ännu på en bättre värpning.

Fler resultat på gång
Fjäderfä har talat med ytterligare några äggproducenter som testar reningsmetoden. Alla är inte lika positiva som Mikael Bylander men de har heller inte provat metoden lika länge som han har gjort.

Den sammansatta miljön i ett hönsstall (alla djurstall) gör att det inte är enkelt att avgöra vad som är orsak och verkan när stalltester genomförs och det finns som bekant även andra åtgärder för att förbättra stallmiljön, exempelvis dimning.

Varje djuromgång är unik och årstid med flera faktorer gör att det krävs upprepade försök för att avgöra en insats verkan och nytta. Vi hoppas därför att i Fjäderfä ska kunna återkomma med fler resultat från ovan beskrivna försök med luftrening med elektroner.

Sven Secher

Publicerat i Fjäderfä nummer 3-2012.

Utskriftsvänlig sida