Här stämplas äggen med en etta (1)Mats och Mikael producerar ”Ägg från utehöns”– Det konsumenter kan fråga efter är om hönsen har gått ute. Det kan vi svara ja på och mer behöver vi inte krångla till det.Det säger Mikael Söderlund som tillsammans med Mats Wilhelmsson hör till pionjärerna med produktion av ”Ägg från utehöns”.
I Fjäderfäs artikelserie från svenska äggproducenter är turen såldes denna gång kommen till en producent där äggen, för produktionsformen, stämplas med en etta (1). Reportaget från Bodanäs med Mikael och Mats är publicerat i Fjäderfä nummer 5-2012. Om du vill se hela artikeln med ALLA bilder, så kan du ladda ner denna pdf Ägg från utehöns (.pdf). Reportagets hela textinnehåll och några av bilderna presenteras dock nedan. Du önskas god läsning! /Sven Secher, redaktör. Hönshållning med ”frigående utomhus”, med märkningskod 1, ser man relativt ofta i till exempel Tyskland medan sortimentet inte har funnits i Sverige i större skala. För ett år sedan la dock Mikael Söderlund och Mats Wilhelmsson om sin produktion av ekologiska ägg till sortimentet ”Ägg från utehöns”, som det heter i EU:s handelsnormer. Omläggningen skedde på initiativ av deras packeri, Svenska Lantägg. Tidigare hyresvärdar Mikael och Mats bedriver produktionen i det gemensamma bolaget M & M i Tranås AB och hönsen hålls på Mats Wilhelmssons gård Bodanäs, strax öster om Husqvarna i en skogs- och mellanbygd på småländska höglandet där Mats förutom hönsen, också bedriver nötköttsproduktion och skogsbruk.
I företaget M & M i Tranås AB hade de båda kompanjonerna tidigare hyreshus i Tranås, men den verksamheten har nu ersatts av höns och produktion av ägg på Bodanäs. Mikael har även ekologisk äggproduktion på sin gård utanför Tranås (mer om det längre ned i artikeln) och han har också tidigare fött upp ett par omgångar kalkoner. Till hans gård hör även 300 hektar skog.
Med ett års erfarenhet, när Fjäderfä besöker Mikael och Mats i april 2012, säger de med en mun att de gillar produktionsformen frigående utomhus. Att regelbördan har minskat något genom att de inte längre behöver uppfylla Kravs regler gör omläggningen ännu mer tilltalande. En av skillnaderna mellan ekologiskt och frigående utomhus gäller beläggningen. Genom omläggningen har den nu kunnat ökas från maxgränsen för ekologiskt på sex höns per kvadratmeter tillgänglig stallyta, till nio höns per kvadratmeter. – Stallet fungerar bättre med lite fler djur eftersom vi nu kan öka ventilationen vintertid. Nu kan fläktarna gå mer och vi byter alltså luft oftare och får bort mer av dammet, säger Mats som inte har tillgång till någon tillskottsvärme i stallet. Den ökade beläggningen har också gjort att hönsantalet i stallet har ökats från 18 000 ekologiska höns till 25 000 frigående utomhus, vilket till en del kompenserar för det lägre äggpriset. Det enda som behövde göras i stallet vid omläggningen (med ökningen av hönsantalet med 7 000 höns, vilket skedde under pågående produktionsomgång våren 2011), var att öka antalet vattennipplar. Det gjordes genom att ytterligare en vattenrad sattes in. Man utökade också antalet sittpinnar något. Till plusposterna i kalkylen hör även ett lägre foderpris och här handlar det i runda slängar om en halvering, från mer än 5 kronor per kilo* till drygt 2,50 (i skrivande stund 2,80*). Dessutom är unghönan cirka 20 kronor billigare. Samma beteskrav Beteskravet är dock detsamma. Hagen ska erbjuda varje höna fyra kvadratmeters betesyta (se faktaruta i slutet av artikeln). Nämnas kan att Mikael och Mats inte hade inhägnat hagen förra sommaren. Hönsen kunde alltså under 2011 ströva fritt omkring i nejden, men inte många hönor begav sig på några längre utflykter och denna stängselfria hönshållning fungerade utan några incidenter hela säsongen. Men risken för att rovdjur, och inte minst hundar, ska komma på besök finns givetvis och nu från och med 2012 har man staket runt betet. Mats berättar att det kraftiga regnet strax före Fjäderfäs besök i slutet av april gjorde att gruset i marken på något ställe utefter staket rann undan så mycket att några höns kunde smita ut. Vips var en räv framme och knep några hönor och vid Fjäderfäs besök kan vi också konstatera att hönorna som vanligt också är vaksamma mot fientligt anfall från luften. Just som vi ska fotografera hönsen i uterastgården kommer nämligen en korp svepande över hagen och hönsen tar snabbt skydd på verandan (se bilder). Men på det hela taget så har man alltså inte haft några större problem med rovdjur. Byggt i egen regi Mikael Söderlund driver sedan 1990 ekologisk äggproduktion på sin gård i Lindåsen, Ramfall, utanför Tranås. Bolaget heter Diggeli-Q AB, syftande på att verksamheten innehåller både grävande (grävmaskinsentreprenad) och höns. Äggproduktionen består av 20 000 ekologiska höns som hålls i flera mindre stallar. Mikael har byggt upp sin ekologiska äggproduktion steg för steg och med tre packrum är den kanske inte hypereffektiv. Men det fungerar bra och låga grundkostnader har uppnåtts genom att Mikael har byggt i egen regi. Äggen säljs till Svenska Lantägg och unghönsen (Bovans Robust) köps från Närkesbergs Hönseri. Den gemensamma satsningen på ekologiska höns (vilka sedan våren 2011 alltså är ersatt med frigående utomhus) på Bodanäs startades 2010. – Vi satte spaden i jorden för vårt nya stall under våren, vecka 14, och insättningen skedde i oktober i vecka 42, berättar Mikael och Mats. Huset är 120 meter långt med djuravdelningar på 108 meter. Bredden är cirka 20 meter och en betongvägg som mellanvägg delar stallet i två avdelningar. Taket är ut mot ytterväggarna brutet och där tas luften in, annars är innertaket är 3,5 meter högt. Längs med hela långsidorna finns en 2,5 meter bred veranda, med gjutet golv, nätvägg mot rastgården och täckande tak. Nätet rullas upp manuellt när hönsen släpps ut i hagen. På verandan lägger man ut hö och ensilage, mest i form av eget ”hästhö”. En förbättring som man funderar på är att ordna med någon form av jalusier/gardiner, som bromsar kalluftsindraget vintertid från verandan och in i avdelningen. Tar tid men spar pengar Mikael och Mats har alltså byggt i egen regi. De har lagt ner mycket tid på att få allt att klaffa och upplägget har givetvis medfört betydande arbetsinsatser från deras sida. Som ett exempel, kan nämnas att de la 40 arbetstimmar bara på att spika kablar på vinden. Men genom alla dessa nedlagda arbetstimmar, och att de håller i bygget själva, har de också sparat ganska stora pengar. Mikaels erfarenhet från tidigare stallbyggen på sin gård i Tranås har härvidlag varit till stor nytta och han säger att alla de kontakter som han har på byggsidan och inom branschen utgör värdefulla förutsättningar för ett projekt som att bygga i egen regi. – Vi har en grävmaskin själva men vi lejde ändå in en större maskin med större kapacitet till delar av grävningen. Annars gjorde vi allt jobb själva, dock med inlejt folk till hjälp när så behövdes, säger Mikael som påpekar att det i dessa trakter finns duktigt folk att få tag på. Huvudleverantör av byggmaterialet har Optima varit. Lokala hantverkare och leverantörer har anlitats med väggelement från Finja, takstolar från Näss-jö takstolsfabrik och takplåt från Plannja. Inredningen är Big Dutchmans (Natura och dubbelreden vid mellanväggen) med Swedfarm som leverantör. Detaljplan vecka för vecka Byggperioden var noga planlagd av Mikael. – Den plan som vi hade, visade vad som skulle ske vecka för vecka med grävning, grund, plintar etc hela vägen fram till färdigt hus, säger han, och stallet stod också klart i tid. – Vi hade en vecka tillgodo från den dag då stallet var klart till hönsen skulle komma. Under den veckan hann vi ha visning, mest för lokalbefolkningen, och städa stall och byggplats, berättar Mats. Vid tillståndsansökan besökte Mikael och Mats länsstyrelsen i Jönköping. De var väl förberedda med alla ritningar och blanketter och tillståndet kom utan problem och ganska snabbt. Hönsen och äggpackningen sköts av Mats Wilhelmsson samt ”deltidarna” Mia och Daniel (Daniel är Mats’ son). I packrummet står en Moba 55 och de är också glada att de satte in en ägglyft i packrummet. Svenska Lantägg hämtar vanligtvis äggen en gång i veckan (onsdagar). Dyr men bra slakt Vid utslaktning och insättning krävs det givetvis förstärkning. Vid den senaste utslaktningen anlitade man det mobila slakteriet Chickpulp, vilket fungerade bra. Med Chickpulp och totalt 30 personer tog utplockning och slakt av den ena avdelningens 9 000 höns endast två timmar. Men Mats påpekar att lite ”ställtid” tillkommer och han betonar att varje utplockning måste planeras noggrant. – Vi har visserligen relativt lätt att få tag på folk som klarar utplockning i vår bygd men man måste ändå förbereda sig och ge dem god service. Förutom pannlampa med blåljus och handskar, ska här finnas dricka och smörgåstårta. Vi hade två tjejer som var här bara för att servera detta. Till förberedelserna hörde också att Mats såg till att grusa upp den flera kilometer långa lilla slingrande vägen fram till stallet. Detta för att Chickpulps bil skulle ta sig fram på ett bra sätt i vintervädret kring årsskiftet. I förberedelserna ingår också, som bekant, att man ska man säkerställa att veterinären är informerad och att denne möter upp vid slaktens början (läs mer om detta i Fjäderfä nr 1-2012 på sidan 40). Sammantaget kostar allt arbete och all personal vid utplockningen en hel del. Till detta kommer kostnaden för slakten, där kostnaden per höna hittills snarast tycks vara på väg uppåt än nedåt, trots att slakteriaktörerna talar om att de ska kunna pressa ned avgiften. Mikael och Mats när dock ett litet hopp om att ”ökad konkurrensen inom hönsslakten” ska få effekt. Många besök och kontroller Mats och Mikael fick alltså tillståndet för sin hönsanläggning utan problem men de är ändå kritiska till alla de kontroller och besök som de som lantbruksföretagare och djurhållare utsätts för. – Det är som ett lämmeltåg med besök var och varannan vecka, säger Mikael och räknar upp besök på gården, som tar tid för företagaren: länsstyrelsen (separata besök för förprövning och investerings-stöd), Krav (inbesiktning samt årlig årsrevision) och kommunens miljö- och hälsa (t ex för gödselhanteringen). Dessutom har vi omsorgsprogrammet genom Svenska Ägg. Men om det nya programmet kan göra att vi får färre gårdsbesök av byråkrater vore det bra, säger Mikael. I den långa listan på besök, lägger han också till ett besök av Svenska Äggs veterinär Magnus Göransson för någon vecka sedan. Det gällde inbesiktning i frivilliga salmonellaprogrammet. – Magnus var här samtidigt med vår nya besättningsveterinär och det var väldigt bra eftersom Magnus då kunde dela med sig av sina kunskaper om höns. Till alla dessa besök kan också läggas ett studiebesök från Finland, samt nu även av Fjäderfäs redaktör. (Undertecknad passar här på att tacka både Mikael och Mats, och alla ni andra som så välvilligt tar emot Fjäderfäs redaktör på era gårdar). Sortiment för framtiden Mikael och Mats tror på ägg med märkningskod 1, alltså ”ägg från frigående höns med tillgång till rastgård utomhus”. – Det konsumenter kan fråga efter är om hönsen har gått ute. Det kan vi svara ja på och mer behöver vi inte krångla till det, säger Mikael Söderlund som tillsammans med Mats Wilhelmsson lämnar Kravs regelverk utan saknad. Tror på sortimentet gör även packeriet Svenska Lantägg, även om man påpekar att ökningstakten när det gäller försäljningen är långsam. – Vi säljer i dagsläget cirka fem ton i veckan av sortimentet ”Ägg från utehöns”, med produktionskod 1. Försäljningen går uppåt men det tar tid innan konsumenterna tar till sig ett nytt sortiment. Det säger Eric Magnusson på Svenska Lantägg. Det krävs således tålamod men Eric säger att sortimentet känns lovande och att man räknar med att ta ytterligare stall med detta koncept i drift under hösten. Sven Secher Angående foderpriset: Foderpriserna ändras som bekant med korta intervaller. Under arbetet med denna artikel, från besöket i slutet av april fram till pressläggning av denna tidning, har det ekologiska foderpriset till exempel haft noteringarna 5,11 och 5,30 medan det konventionella fodret har noterats på nivåerna 2,60 och 2,79. I artikeln ovan avrundades detta till ”ungefär en halvering av foderkostnaden vid övergången från ekologiskt till konventionellt”.
|
 
|
