2017-01-11

Fågelinfluensa
– ett stort problem världen över

Vi berättade i Fjäderfä nummer 10-2016 om utbrottet av fågelinfluensa i en svensk värphönsbesättning. Detta var första gången det hände i Sverige.
Men går man till USA, Asien och andra delar av världen är fågelinfluensautbrotten vanligare och de medför självfallet stora problem överallt.
Detta diskuterades under ett seminariepass på NPC 16, den nordiska fjäderfäkonferensen i Danmark i höstas.

Hela seminariepasset under NPC 16 mellan kaffet klockan 10 och lunchen behandlade fågelinfluensa och förste talare var Charlotte Hjulsager från Technical University i Danmark. Hon informerade in-gående om fågelinfluensa på vilda fåglar och lantbrukets fjäderfän. Särskilt noga beskrev hon hur fågelinfluensaviruset ”vandrar runt i naturen och mellan organismer inklusive människan”, ofta med vilda änder och andra sjöfåglar i centrum (visas på bild i papperstidningen Fjäderfä 1-2017).

– När fågelinfluensan slår till så kan dödligheten bli hundraprocentig med högpatogen influensa men även utan så hög dödlighet är det allvarligt och ger försämrad djurvälfärd och produktion.
Charlotte Hjulsager berättade om hur man i Danmark kontrollerar eventuell förekomst av fågelin-fluensa och en av frågeställningarna var: varför har haft vi fler H5/H7 fall under 2016?

Även Birgitte Beck Jørgensen från The Danish Veterinary and Food Administration, Animal health division, talade om fågelinfluensan och vad som ska göras vid utbrott av allvarliga sjukdomar som till exempel fågelinfluensa. Ansvarig för att rätt åtgärder sätts in vid ett utbrott är i Danmark The Danish Veterinary and Food Administration.

Stora besättningar ger stora konsekvenser
Tredje talare i ”ämnet fågelinfluensa” var mexikanen Guillermo Zavala från Avian Health International. Han inledde med att berätta om den amerikans-ka fjäderfäproduktionen, vilken som bekant är gigantiskt stor i jämförelse med den skandinaviska. USA producerar till exempel nio miljarder kycklingar, varav 18 procent exporteras, och 245 miljoner kalkoner, varav 15 procent exporteras. Antalet värphöns är 290 miljoner och dryga fem procent av äggproduktionen exporteras.

– Vi har alltså många djur i produktion, så när vi får problem så blir det stora problem. H5 och H7 är viktigast men för exporterande länder finns det inte utrymme för ha någon influensa bland djuren.

Högpatogent virus vanligt på många håll
När man talar om problem med fågelinfluensa som drabbar människor runt om i världen så hamnar fokus ofta på Asien men även Mellanöstern med flera områden och Guillermo Zavala visade en karta över humanfallen under den senaste tioårsperioden som bekräftade den bilden. Han visade även en tabell på förekomsten av högpatogen influensa i olika länder, och den listan på länder var mycket lång.

Problemen med fågelinfluensan är alltså stora, konstaterade Guillermo Zavala och därefter gick han in på läget på den amerikanska kontinenten från Kanada i norr till Chile i söder. Inte minst USA har haft omfattande utbrott under 2015 (vilket vi har rapporterat om tidigare), och dessa utbrott tvingade branschen till så kraftiga utslaktningar att det under en tid påverkade tillgången på kyckling och ägg på världsmarknaden.
2015 års utbrott i Nordamerika var det största någonsin och det tog sin början i nordväst i staten Washington. På bara fem månader hade influensan spritt sig över stora delar av USA, till ett tjugotal av de nordliga staterna.

Smittspridningen började i backyardflockar men de flesta smittade djuren hölls i kommersiella större flockar. Det var mest kalkon som smittades, delvis beroende på att man föder upp mycket kalkon i dessa stater. Några siffror som Guillermo Zavala presenterade var att det var 211 kommersiella gårdar som drabbades av fågelinfluensan, till detta kom 21 backyardflockar. Totalt avlivade man 50 miljoner fåglar.

Svårkontrollerade spridningsvägar
Guillermo Zavalas föredragning var intressant och jag fäste mig särskilt vid en bild från Perus västkust där det varje år samlas enorma mängder med sjö-fåglar, endast några hundra meter från stora anläggningar med många stall med fjäderfäproduktion. Snacka om hög risk för smittspridning.
En annan bild var ringar på världskartan som visar hur omfattande och svårkontrollerade de vilda fåglarnas flygrutter är.
– Fåglarna flyger inte bara från söder till norr utan i stora cirklar över stora områden, sa Zavala.

Många frågeställningar
Vi berättade i förra Fjäderfä (nr 10-2016) om utbrottet av fågelinfluensa på en stor svensk värphönsanläggning hösten 2016. I den artikeln framgick att det är många praktiska frågor som ska lösas när krisen uppstår och att beredskapen i en bransch och ett land måste vara god.

Denna fråga diskuterades också under Guillermo Zavalas föredrag. Hur klarar man praktiskt av en så stor katastrof som ett utbrott av fågelinfluensa? Var finns personalen? Den kunniga personalen? Hur blir man av med viruset? Var gör man av alla döda och avlivade fåglar? Saneringen? Vem ska stå för kostnaderna? Ersättningsfrågor, för utslaktning, sanering och lång tomhållning?

– Och vad lärde vi då av det stora utbrottet? Många saker, svarade Guillermo Zavala. Och nämnde sådant som snabba analyser och utslaktningar, mycket god biosäkerhet och noggrant sanerings-arbete. Bland mycket annat.
(Nämnas kan att följande länder under hösten 2016 rapporterade om HPAI H5N8 i fjäderfäbesättningar, enligt EU: Österrike, Tyskland, Danmark, Sverige, Nederländerna, Frankrike och Polen.)

Guillermo Zavala återkom i slutet av sitt anförande till problemen med de mycket stora anläggningarna. Att slakta och sanera blir i besättningar med uppemot 10 miljoner djur ett enormt stort och svårt arbete och det kan ta 3-4 veckor att bara avliva alla djur på de stora gårdarna. De länder som nämndes med besättningar på 10 miljoner fjäderfän var USA, Kina, Brasilien och Mexico.

I januari 2016 drabbades USA återigen av ett utbrott av fågelinfluensa, denna gång  med 16 smit-tade kalkongårdar och en smittad värphönsgård. Här fick man dock stopp på vidare spridning snabbare än vid utbrottet 2015, delvis med hjälp av de erfarenheter man fått av arbetet under det föregående året, menade Guillermo Zavala.

Ekonomi och ersättningsfrågor
Efter Guillermo Zavala tog Eric Hubers över ordet under NPC 16 och hans anförande var byggt på Peter van Hornes underlag. Detta handlade om de ekonomiska konsekvenserna av utbrott av fågelinfluensa och de system man följer när kostnaderna ska fördelas mellan nationer, och mellan företagarna, inom till exempel EU. Det är olika hur man värderar djuren vid en viss ålder i olika länder och skillnaderna gäller även ersättningssystemen där till exempel lantbrukarna i Frankrike inte tar någon egentlig del av kostnaderna, till skillnad mot exempel i Nederländerna, sa Eric Hubers.

Han nämnde också att det, om man blickar utanför EU, förekommer helt andra förhållanden och villkor. Till exempel i Indonesien där man inte alls har kontroll på förekomsten av fågelinfluensan och inte har några program eller offentliga pengar för bekämpning.

Sven Secher
Publicerat i Fjäderfä nr 1-2017.
Fotnot
Vi refererade NPC 16 utförligt i förra Fjäderfä.


Utskriftsvänlig sida

Svenska ÄggSvensk Fågel
Fjäderfä Logga in...
Copyright© 2008. Alla rättigheter förbehålles.