2017-01-13

Anna Silvera disputerar inom nytt forskningsområde

Stallkameror visar kycklingars välfärd

Under våren 2017 disputerar Anna Silvera under rubriken ”Automatisk välfärdsbedömning av kycklingflockar” och då erhåller hon sin doktorstitel.
I sin avhandling har Anna Silvera  undersökt möjligheten att använda ett avancerat kamerasystem för att bedöma olika välfärdsparametrar i kycklingflockar.
Anna Silvera berättar i denna artikel om sina studier som doktorand vid Sveriges Lantbruksuniversitet.

Forskningsområdet kallas Precision Livestock Farming och är ett relativt nytt forskningsområde där man med hjälp av avancerad teknik och sensorer övervakar och styr djurvälfärd, hälsa, produktivitet och/eller miljöpåverkan inom djuruppfödning. I detta projekt användes det så kallade EyeNamic™-systemet (Fancom BV), som består av tre kameror som monteras i taket på kycklingstallet. Dessa kameror är kopplade till ett datorprogram som baserat på bildanalytiska metoder kan särskilja mellan ”kycklingpixlar” och ”bakgrundspixlar”och på så sätt automatiskt övervaka hur kycklingarna rör sig och hur väl flocken är fördelad i huset. Dessa två parametrar presenteras för uppfödaren i form av ett aktivitetsindex och ett distributionsindex.  

EyeNamic™-systemet möjliggör en kontinuerlig övervakning av kycklingarnas beteende, även när uppfödaren inte befinner sig i stallet och systemet kan larma ifall kycklingarnas beteende avviker från det normala.  Systemet kan även kopplas ihop med styrdatorn och rapporter över avslutade omgångar kan tillsammans med rekommendationer inför kommande omgång presenteras.

Välfärdbedömning
För att förbättra välfärden för lantbrukets djur startades 2004 ett europeiskt forskningsprojekt, The Welfare Quality®-project. Målet med projektet var att utveckla välfärdsbedömningsprotokoll som baserat på djurens beteende, hälsa och fysiska kondition skulle ge en så korrekt uppskattning av djurens välfärdsstatus som möjligt. Problemen med de protokoll som utvecklades är bland annat att de är tidskrävande att utföra, bedömaren måste utbildas och därefter resa runt mellan gårdarna. Bedömningen ger också endast en bild av statusen just vid det enskilda tillfället, vilket kanske inte ger en rättvis bild av normaltillståndet hos djuren. En lösning på dessa problem vore att använda principerna från Precision Livestock Farming och på så sätt nyttja automatisk teknologi för att bedöma välfärden. I mitt nyss avslutade doktorandprojektet vid SLU har möjligheten att använda EyeNamic™-systemet för att bedöma välfärd hos kycklingarna, med Welfare Quality®-protokollet för kyckling som grund undersökts närmare.

Benhälsan och relationen
Två mätmetoder valdes ut från protokollet för att analyseras mer i detalj: benhälsa och relationen mellan människa och djur.

Benhälsa
Benproblem är en sedan länge känt välfärdsproblem bland kycklingar, även om frekvensen av djur med försämrad benhälsa har minskat betydligt de senaste åren. Vanligen bedöms benhälsan genom att utföra en så kallad Gait Score, vilket är en typ av hältbedömning på en sexgradig skala (0-5, där 0 är perfekt gång och 5 innebär att kycklingen inte kan gå alls).  

Relationen mellan människa och djur
Relationen mellan människa och djur är ur ett välfärdsperspektiv viktig, då en försämrad relation ofta bygger på rädsla och rädsla klassas som ett lidande hos djuren. Men relationen är också viktig både för köttkvaliteten och produktionsparametrar. Forskning har visat att en god relation mellan människa och en flock med kycklingar kan ha positiv effekt på första veckans dödlighet, foderkvot samt tillväxt. Relationen mellan människa och kyckling bedöms genom att på ett standardiserat sätt mäta avståndet mellan djuren och en människa som närmar sig. Desto större avstånd, desto högre nivå av rädsla hos kycklingarna.

Automatisk bedömning
Denna studie utfördes i totalt fem kommersiella kycklingstallar i Italien, Spanien, Nederländerna och England. Samtliga stall hade sedan tidigare EyeNamic™-systemet monterat i taket. Mätningar av benhälsa och relationen mellan människa och djur gjordes under 16 omgångar vid 3, 4 och 5 veckors ålder.  I samband med detta utfördes även mätning av aktivitetsindex i flocken strax efter att en människa hade gått genom stallet (för att simulera den dagliga skötseln av djuren). Figur 1 i papperstidningen Fjäderfä nr 1-2017, visar hur aktiviteten i flocken förändras när en människa kliver in i stallet.

Resultaten visade att nivån på djurens reaktion strax efter att människan hade lämnat stallet har ett nära samband med både benhälsa och relationen mellan djur och människa. Vilket i sin tur betyder att det är möjligt att utifrån aktivitetsindex i samband med den dagliga skötseln i stallet förutse benhälsa samt relationen mellan människa och djur. Metoden behöver dock utvecklas och testas i fler stallar innan den är redo att till fullo integreras i EyeNamic™-systemet.

Anna Silvera
Doktorand och anställd på Svensk Fågel

Publicerat i Fjäderfä nummer 1-2017. I denna papperstidning visas även bilder från Anna Silveras forskning.

Fotnot

Anna Silvera kommer att presentera och försvara sin avhandling på Sveriges Lantbruksuniversitet under våren 2017. Efter genomförd disputation kan Anna titulera sig som doktor inom etologi och djurskydd.

Till vardags jobbar Anna redan nu som rikslikare och expert inom etologi och djurvälfärd på Svensk Fågel, vilket vi berättade redan i förra numret av Fjäderfä (nr 10-2016). I den artikeln framgick även att Anna tidigare har jobbat som rådgivare inom kycklingproduktionen.


Utskriftsvänlig sida

Svenska ÄggSvensk Fågel
Fjäderfä Logga in...
Copyright© 2008. Alla rättigheter förbehålles.