2017-01-20

Detta gäller …
Tydlig genomgång av förprövningen på Svensk Fågels branschmöte

Hur minskar man byråkratin? Hur förenklar man ansökan vid byggnation? Hur snabbar man på processen?
Dessa intressanta frågeställningar var utgångspunkten för Göran Olais framträdande på Svensk Fågels branschdag sent i höstas. Göran Olai arbetar på länsstyrelsen i Hallands län.

Göran Olai gick grundligt fram vid sitt framträdande på branschmötet i Jönköping i november 2016 genom att inledningsvis gå igenom vad både förprövningen omfattar och hur ansökan sammanställs på bästa sätt och han informerade dels om vad som åligger myndigheten, dels om vad lantbrukaren som lämnar in en ansökan ska tänka på.

En ansökan om förprövning av djurstall ska enligt fjärde paragrafen i L35:an, bestå av ansökningsblankett (sex sidor att fylla i), måttsatta plan- och sektionsritningar, situationsplan över gården, beskrivningar av inredning som inventarier, ventilation med mera. Det bör också finnas med ett intyg från ett genomfört smittskyddssamråd, där veterinär har deltagit, gällande den anläggning som man söker förprövning för.

Ska skydda djuren
Göran Olai förklarade förprövningens syfte så här:
– I förprövningen kontrollerar man före byggnationen att djurskyddslagstiftningens krav uppfylls och det gäller sådant som utrymmen som kan påverka djurskydd och djurhälsa. Exempelvis mått och val av inredning och teknik som ventilation och brandskydd. Vi gör även en bedömning av om det finns rimliga och realistiska förutsättningar för att sköta djuren. Dessutom är syftet med prövningen att man ska minska företagarens risk att bygga fel och på sådant sätt att det senare kan krävas kostsamma åtgärder.

Detta regleras i djurskyddslagen paragraf tre a, djurskyddsförordningen paragraf fem och i Jordbruksverkets föreskrifter och allmänna råd om förprövning (L35).

Vid ombyggnad av stall …
”Djurutrymme får inte uppföras, byggas eller byg-gas om utan det på förhand har godkänts från djurskydds- och djurhälsosynpunkt. Detsamma gäller när ett stall ändras på ett sätts som är av ”väsentlig betydelse från djurskydds- och djurhälsosynpunkt”.

Men vad gäller då i praktiken?
– Så fort man gör något som kan liknas vid att man byter system, så gäller att man måste ansöka om förprövning. Underhåll och reparation är däremot något annat som kan utföras utan myndighetens inblandning.
Göran Olai förtydligade detta med att till exempel byte av fodertråg och vattennipplar är befriat från krav på förprövning, om man använder samma system. Samma sak med ventilationen.

– Att sätta in fler fläktar i samma system är följ-aktligen tillåtet utan förprövning, liksom att byta från lysrör till LED-belysning om det sker i ett befintligt stall. Däremot ska det godkännas vid förprövning om bedömningen är att man byter system.

Svar inom åtta veckor
Lagstiftningen kräver att länsstyrelsen ska fatta beslut i förprövningsärenden senast åtta veckor efter det att ansökan komplett har kommit in till myndigheten. Värt att observera är att det är länsstyrelsen som avgör om och när en ansökan är att betrakta som komplett. Normalt så får inte byggnationen påbörjas innan länsstyrelsens beslut är fattat, alltså att förprövningen är godkänd. Men om ansökan är inlämnad i ett komplett skick och länsstyrelsen inte svarar inom åtta veckor, så får åtgärden påbörjas utan hinder, enligt paragraf fem i djurskyddsförordningen.
– Men företagaren börjar då på egen risk. Det betyder att om lantbrukaren inte har gjort rätt i alla avseenden, så kan myndigheten ändå komma med krav, förtydligade Göran Olai.

Bygg inom tre år
En byggnation ska vara genomförd inom tre år från det att förprövningsbeslutet har meddelats av läns-styrelsen.
– Skälet till denna tidsgräns är att det relativt ofta kommer upp nya regler som ska uppfyllas.

När väl bygget närmar sig ett färdigställande, ska en anmälan om besiktning ske. Denna lämnas till länsstyrelsen och besiktningen ska sedan ske inom fyra veckor från det att anmälan har gjorts.
– Helst ska besiktningen göras innan djuren har kommit till gården och satts in i stallet. En eventuell ombesiktning kan däremot göras med djur i stallet.
Länsstyrelsen lämnar information bland annat i skriften ”Vägledning för ansökan om förprövning av djurstall”.
– Går man in på till exempel på Hallands läns länsstyrelse så finns alla blanketter och anvisningar.

Kompletterande information
Inte sällan vill myndigheten få in mer information från lantbruksföretagaren om den planerade byggnationen, innan ansökan bedöms som komplett. Det som ibland saknas, och då frågas om från myndighetens sida är sådant som ”djurslag och beläggning och/eller antal djur”. Det kan även gälla detaljer kring inredning såsom foder och vatten. Exempelvis antal nipplar och antal fodertråg samt omkrets på fodertrågen (=antal ätplatser).

Annat som ska vara noga beskrivet gäller ventilationen där det inte räcker med att endast ange vilken kapacitet som planeras. Andra frågor som ska besvaras är: Hur är det med värmetillförsel i stallet? Klimatanläggning? Hur många fläktar, storleken på dem och hur styrs de? Tilluftsdon, hur många och var sitter de? Fläktsystemets ljudnivå, inklusive vid forcerad ventilation? Hur ser golvet ut, hur stort är det och hur är det tänkt att behandlas? Dagsljus – är det tillräckligt och ordnas det genom fönster eller på annat sätt?

Även den omdiskuterade frågan i fjäderfäbranschen om brandlarm diskuterades vid Göran Olais framträdande. I grunden gäller att det finns ett krav på brandlarm i stallar som är större än 1 000 kvadratmeter, enligt LBK:s rekommendationer. Detta krävs dock numera inte i fjäderfästallar*. Däremot ska det finnas alternativ till brandlarm inne i djurstallet och detta alternativ ska då beskrivas i ansökan. Brandlarm ska dock finnas i övriga utrymmen invid stallet och hur brandavskiljningar ser ut ska också framgå. (*Svensk Fågel, och senare även Svenska Ägg, har efter förhandlingar med Lantbrukets Brandskydds Kommitté fått igenom vissa anpassningar för fjäderfästallar, vilka något avviker från tidigare krav från LBK).

Olika bedömningar i olika län
En ofta inflammerad och het debatt gäller kravet på likabehandling i hela landet. Känt är som bekant att olika länsstyrelser gör olika bedömningar av samma lagar och regler. Det betyder i praktiken att en lantbrukare kan få ja till ett stall på ena sidan länsgränsen och nej på andra sidan. Till Göran Olais otacksamma uppgift hörde här att förklara hur det kan vara så att lagen tolkas på olika sätt inom Sverige.

– Varje länsstyrelse är en egen myndighet som gör egna bedömningar och tar egna beslut. Vi tar alltså ta våra beslut självständigt här på länsstyrelsen i Halland och eftersom det i praktiken inte finns några typgodkända anläggningar eller lösningar, så ska det göras enskilda bedömningar i varje ärende. Men samtidigt så finns jordbruksverket för hjälp för alla länsstyrelser med tolkning av olika bestämmelser när så behövs.

Ytterligare en myndighet är kommunen men kommunen har inget uppdrag när det gäller djurskyddet. Däremot ansvarar kommunen för livsmedelstillsynen så många livsmedelsföretagare har även mycket att göra med den lokala kommunen.

Sven Secher
Publicerat i tidningen Fjäderfä nr 1-2017


Läs mer i ämnet:

Ska vi våga hoppas på förenklingar som slår igenom i praktiken?

Försök i Skåne med effektivare förprövning för fjäderfän

Maximalt 180 dagar till förprövning i bland annat Hallans län



Utskriftsvänlig sida

Svenska ÄggSvensk Fågel
Fjäderfä Logga in...
Copyright© 2008. Alla rättigheter förbehålles.