2017-02-13

Kycklingens START I LIVET

Huvudfokus för mitt doktorandprojekt ligger på optimering av den nykläckta kycklingens förutsättningar och kvalitet. Finansierar mitt doktorandprojekt gör Stiftelsen Lantbruksforskning, Kronfågel Sverige och SLU. Tack för det, och tack för att jag här kort får presentera mitt arbete!
Så inleder Malin Boyner denna artikel där hon berättar om sitt projekt.

Projektets syfte
Det traditionella tillvägagångssättet att kläcka slaktkyckling på och som i stor omfattning tillämpas kommersiellt i Sverige idag är inte optimalt om man ser till kycklingens biologiska förutsättningar. Exempelvis finns det i traditionella kläckare ingen möjlighet att förse den nykläckta kycklingen med foder och vatten, vilket får till följd att en tidigt kläckt kyckling kan få vänta på foder och vatten i flera dygn.

Även om de befruktade äggen sätts in i ruvaren på kläckeriet vid samma tidpunkt kommer inte alla kycklingar att kläckas samtidigt. Denna naturliga variation medför att det så kallade kläckningsfönstret, det vill säga tiden mellan att första och sista kycklingen kläcks, i regel sträcker sig över 24-48 timmar. Från kläckning till dess att kycklingen efter hantering på kläckeriet, lastning och transport får tillgång till foder och vatten på gården kan det i vissa fall dröja upp till 72 timmar. Den nykläckta kycklingens gulesäck innehåller förutom energi viktiga antikroppar från hönsmamman (maternella antikroppar) som ska skydda kycklingen från sjukdomar fram till dess det egna immunförsvaret hunnit utvecklas. Det framhålls ofta att kycklingen tack vare sin gulesäck klarar sig bra utan foder och vatten de första dygnen. Den höga tillväxten hos dagens snabbväxande hybrider leder dock till frågan om näringen i gulesäcken verkligen förmår stötta ett tillräckligt upptag av maternella antikroppar och en god start på utvecklingen av kycklingens eget immunförsvar, parallellt med den energikrävande tillväxten.

Tidig tillgång till foder och vatten efter kläckning har i flera studier visat sig vara av stor vikt för utvecklingen av kycklingens immunförsvar och ligga till grund för hur motståndskraftig kycklingen blir senare i livet.

I Holland har flera koncept tagits fram för att minimera tiden till kycklingens första foderintag. I dessa system transporteras äggen direkt till gården efter 17-18 dygn i ruvaren och kläcks sedan på plats under dag 20-21. Förutom att kycklingarna inte behöver vänta på foder och vatten slipper de även den höga ljudnivån i kläckaren, desinficering, hantering och transport. Ett annat holländskt alternativ som nyligen också etablerats i Sverige är kläckare särskilt utvecklade för att kunna ge kycklingen tillgång till foder och vatten.

Båda koncepten är intressanta att studera i kombination med möjligheten att ge den nykläckta kycklingen tillgång till särskilt gynnsamma foder de allra första levnadsdagarna.

Magtarmkanalen hos den nykläckta kycklingen är steril, vilket öppnar för möjligheten att tidigt kolonisera den med bakterier som gynnar immunförsvaret genom tillförsel av tillskott av pro- och prebiotisk karaktär fram till ungefär levnadsdygn fem. Eftersom det aktuella tidsfönstret är kort är också merkostnaden av ett sådant fodertillskott marginell.

Upplägg och tidsplan
Under hösten 2016 genomfördes ett första försök där 800 ägg av hybriden Ross-308 kläcktes i SLU:s försöksstall. Studiens mål var att undersöka effekten av kläckningstidpunkt på tid till första foderintag, organutveckling och tillväxt hos kycklingar kläckta direkt i djurutrymmet. Totalt kläcktes 97,1 procent av kycklingarna, och analys av data pågår just nu. Till hösten 2017 planeras ytterligare ett försök i tätt samarbete med SweHatch där effekten av tillgång till foder och vatten redan i kläckaren studeras.

Kycklingarnas immunologiska status liksom allmänna produktionsparametrar kommer att utvärderas. När resultaten från de två första studierna bearbetats tas riktningen ut för doktorandprojektets övriga delar för att vidare söka svar på hur den daggamla kycklingens kvalitet kan optimeras.

Malin Boyner
Publicerat i tidningen Fjäderfä nr 2-2017. Läs mer om Malin:


Detta är jag – Malin Boyner

Jag heter Malin Boyner och är ny doktorand vid SLU på institutionen för husdjurens utfodring och vård. Jag skrev under slutet av min agronomutbildning ett examensarbete om effekterna av en förlängd produktionsperiod för värphöns på produktion och hälsa. Intresset för fjäderfä har jag haft sedan barnsben då jag är uppvuxen med ett gäng höns på tomten. Jag berättar ovan om mitt pågående doktorandarbete som handlar om den nykläckta kycklingen.


Utskriftsvänlig sida

Svenska ÄggSvensk Fågel
Fjäderfä Logga in...
Copyright© 2008. Alla rättigheter förbehålles.