2017-02-23

Konsumenter vilseleds i butikernas delikatessdiskar
Främst thailändska kycklingspett

Konsumenter blir allt mer medvetna om vad de lägger i varukorgen och föredrar kyckling från svenska bönder. En studie som genomförts av Svensk Fågel visar att konsumenter vilseleds att köpa kycklingspett från utlandet.

5 av 71 hade spett med svensk kyckling
Svensk Fågel har under december 2016 genomfört en pilotstudie i delikatessdiskarna hos 71 stora matbutiker runt om i landet. Studien är en uppföljning på en förstudie som genomfördes sommaren 2016. När personalen fick frågan om kycklingspettens ursprung svarade de ofta att den var svensk men vid närmre kontroll med leverantören visade det sig merparten av spetten kom från Thailand och Bulgarien. I endast fem av de tillfrågade butikerna var de färdiga kycklingspetten tillagade av svensk kyckling.

Samtliga 71 tillfrågade delikatessdiskar hade färdiga kycklingspett i sitt sortiment. De främsta ursprungsländerna var Thailand (45/71 butiker), Thailand eller annat EU-land (8/71) och Bulgarien (10/71). Detta medan svenskt ursprung alltså endast fanns i 5 av 71 butiker.
– I kyl- och frysdisken är det enkelt för konsumenten att välja kyckling från svenska bönder. Men i matbutikernas delikatessdiskar och på restauranger är det inte lika tydligt var maten kommer ifrån. Därför är det viktigt att inte ta för givet att alla råvaror är svenska utan faktiskt våga ställa frågan om inte produkten är märkt med den Gula Pippin, säger Maria Donis VD på Svensk Fågel.

Konsumenter vilseleds
Konsumenter betalar ofta mer för mat som köps över disk eftersom den är av ”högre kvalitet”. Men det är skillnad på kyckling och kyckling. Antibiotika i rent tillväxtökande syfte förbjöds i Sverige 1986 och inom EU 2006. I många andra länder är sådan användning fortfarande tillåten. Vidare är antibiotikabehandlingar i svenska kycklingbesättningar mycket låg i internationell jämförelse, eftersom det ställs höga krav på god djurhälsa och djurvälfärd inom ramen för Svensk Fågels kvalitetsprogram. I Sverige är det krav på veterinär förskrivning, medan slentrianmässig användning är mer regel än undantag i andra länder.

– Livsmedelsbutikerna behöver bli bättre på att tydligt märka ut ursprunget. Många bryr sig om djurskydd och livsmedelsäkerhet. Tyvärr frågar få om ursprunget och det är lätt att ta för givet att en dyrare kyckling är av svensk kvalitet. Uppfödningen i Sverige skiljer sig mycket mot den i andra länder. Nyligen fick thailändsk kyckling rött ljus i WWF:s köttguide på grund av bristande kontroll på antibiotikaanvändningen. Det har också framkommit att personal i Thailand arbetar under slavliknande förhållanden, säger Gunnela Ståhle, ordförande i Vi Konsumenter.


Så här tycker svenskarna:
Statistik kring svenskarnas inställning till svensk kyckling visar enligt Ipsos 2016:
80 procent av svenskarna vill ha kyckling från svenska bönder
62 procent uppger att de vill ha svensk kyckling för att stötta Sveriges bönder
59 procent vill köpa svensk kyckling för att den inte föds upp med förbyggande antibiotikabehandling

Drygt 60 procent vill välja svensk kyckling för att det känns tryggare
40 procent uppger att de vill ha svensk kyckling för att de anser att den är av högre kvalitet
80 procent uppger att de är beredda att betala minst 10 kronor mer/kilo för kyckling från svenska bönder (märkt med Svensk Fågels kvalitetsmärkning).
Mer information om undersökningen av
kycklingspetten finns på http://www.svenskfagel.se

Fakta om Svensk Fågels pilotstudie
Svensk Fågels pilotstudie om ursprung på kycklingspett genomfördes under december 2016 genom rundringning till 71 matbutiker med delikatessdiskar över hela Sverige. Motsvarande rundringning gjordes även under juni och juli 2016 i 50 matbutiker med liknande resultat som i december. I decembers utökade rundringning har ytterligare butiker tillförts för att öka pilotstudiens geografiska relevans. De tillfrågade matbutikerna finns lokaliserade i 15 svenska län/regioner från Region Skåne i söder till Norrbottens län i norr.

Fakta om Svensk Fågels märkning
Svensk Fågels tydliga märkning, den Gula Pippin, är mer än en ursprungsmärkning. Märket garanterar att djuren är kläckta, uppfödda, slaktade och förädlade i Sverige men också att det finns kvalitets- och kontrollprogram för djurhälsa, djurvälfärd och smittskydd, samt krav på en hållbar uppfödning. Utöver myndigheternas obligatoriska kontroller övervakas programmen även av oberoende kontroller.

Publicerat i tidningen Fjäderfä nummer 2-2017.


Utskriftsvänlig sida

Svenska ÄggSvensk Fågel
Fjäderfä Logga in...
Copyright© 2008. Alla rättigheter förbehålles.