2017-03-01

Kvalster är alltjämt ett problem bland värphöns

Effektiva bekämpningsmetoder behövs

Detta är en artikel från tidningen Fjäderfä nr 10-2016. Författare är Emelie Gunnarsson. Artikeltexten kan läsas nedan.


Hela artikeln med grafer kan laddas ned genom att klicka på denna rad.


Emelie Gunnarsson redovisar här ett examensarbete på SLU som visar att majoriteten av de svens-ka äggproducenterna har kvalster i sina stallar och de upplever att detta är negativt för ägg, hönor och personal. En av studiens slutsater är att det behövs fortsatt tillgång till effektiva bekämpningsmetoder för att säkerställa bra produktion och välfärd hos värphönsen.

Röda hönskvalster (Dermanyssus gallinae) är ett välkänt problem i många värphönsanläggningar runt om i världen. Kvalstren har en negativ påverkan på hönornas produktion, hälsa och välfärd, och kan sprida smittor. Kvalstren kan också vara ett besvärande arbetsmiljöproblem för personalen som arbetar i värphönsanläggningarna. Flertalet studier har visat att förekomsten av röda hönskvalster varierar mellan olika länder och att kvalstren kan utveckla resistens (motståndskraft) mot de bekämpningsmedel och läkemedel som används för bekämpning. Preparat baserade på så kallade akaricider är vanligt förekommande vid bekämpning. I dagsläget är Baymite® den enda akariciden som är godkänd för kemisk bekämpning av kvalster i Sverige. Den senaste undersökningen av förekomsten av röda hönskvalstret i svenska värphönsflockar gjordes innan omställningen till nya inhysningssystem och det är därmed intressant att undersöka hur läget är idag.

Förekomsten undersökt
I ett examensarbete genomfört under 2015-2016 vid SLU undersöktes förekomsten av kvalster i svenska besättningar via en enkät och insamling av kvalster i fällor. Dessutom genomfördes test i laboratoriet av kvalstrens känslighet för de två olika preparaten Baymite® (foxim) och Intermitox® (cypermetrin).  

Hur upplever svenska äggproducenter kvalstersituationen?
För att kartlägga hur äggproducenter i Sverige upplever läget avseende kvalster genomfördes en enkätundersökning. Äggproducenter registrerade hos Svenska Ägg, totalt 314 producenter, ombads att besvara en enkät med frågor om kvalsterförekoms-ten i sina besättningar och vilka åtgärder som användes för bekämpning av kvalstren. Enkätstudien genomfördes under perioden 25 augusti till 30 november 2015 och totalt 120 producenter besvarade enkäten vilket innebar en svarsfrekvens på 38 procent.

Merparten av äggproducenterna (81 %) som svarade på enkäten bedrev äggproduktion i Götaland, 13 procent i Svealand och 6 procent i Norrland. Majoriteten (78 %) av producenterna hade bedrivit äggproduktion på den angivna fastigheten i mer än tio år.

Bekämpning sker
Vid tidpunkten för enkäten angav 63 procent av äggproducenterna att de hade kvalster i sina djurutrymmen, se figur 1, och av dessa upplevde 94 procent att kvalstren orsakade problem. De vanligaste problemen var blodprickar på äggskalen, stressade hönor, att personalen blir angripen, problem med fjäderplockning och ökad dödlighet, se figur 2.

77 procent av producenterna angav att de hade använt bekämpningsmetoder mot kvalster under pågående produktion. De vanligaste behandlingsmetoderna under pågående produktion var kiselbaserade preparat (60 %) och Baymite® (55 %), i vissa fall kombinerat med torrengöring*. Dessutom angav 57 procent av producenterna att de hade bekämpat kvalster mellan omgångar där 49 procent hade använt Baymite® och 27 procent hade använt kiselbaserade preparat i kombination med torr- och/eller våtrengöring.

Majoriteten av producenterna ansåg att deras kvalsterbekämpning varit effektiv; 15 procent angav att kvalstren försvunnit och 72 procent att kvalsterproblemet minskat, medan 12 procent ansåg att bekämpningen haft dålig eller ingen effekt alls.

Insamling och räkning av kvalster
Alla producenter som deltog i enkätstudien erbjöds möjligheten att få en skattning av den faktiska förekomsten av kvalster i olika djurutrymmen på gården genom infångande av kvalster i fällor. Totalt 62 producenter uppgav att de ville delta i insamlingen av kvalster och fick fällor och instruktioner skickade till sig. Producenterna ansvarade själva för att enligt bifogad instruktion sätta upp kvalsterfällorna i djurutrymmena (med djurutrymme menas här ett utrymme avgränsat med täta väggar). En kvalsterfälla per 1 000 hönsplatser, dock minst 10 och max 35, placerades ut i varje djurutrymme på gården, även i utrymmen som var tomma vid tillfället. Efter 7 dagar i djurutrymmet samlades fällorna in och skickades till SVA.

Totalt 30 producenter med sammanlagt 54 djurutrymmen skickade in kvalsterfällor för räkning av kvalster. Efter avdödning av kvalstren via frysning räknades antalet kvalster och förekomsten graderades enligt följande:
• Inga kvalster påvisade = 0 kvalster/fälla
• Ringa förekomst = 1 - 1000 kvalster/fälla
• Måttlig förekomst = 1000 - 2500 kvalster/fälla
• Riklig förekomst = över 2500 kvalster/fälla.

I de 54 djurutrymmena som ingick i kvalster-räkningen påvisades inga kvalster i 15 procent av utrymmena och förekomsten var ringa i 65 procent. Förekomsten av kvalster var riklig i 11 procent och måttlig i 9 procent av djurutrymmena. På remissen frågades efter producentens egen upplevelse av kvalsterförekomsten i djurutrymmet och vi kan konstatera att förekomsten vid räkning stämde bra överens med producenternas egna uppfattningar. Vid räkningen framkom även att det framförallt var äldre flockar (>52 v.) som hade måttlig till riklig förekomst av kvalster.

Test av känslighet för akaricider
För att undersöka kvalstrens känslighet mot preparaten Baymite® och Intermitox® genomfördes ett laboratorietest. Kvalster från 18 olika besättningar testades. Värt att påpeka är att Intermitox® inte är tillåtet att använda i Sverige, men inkluderades som en jämförelse i studien eftersom preparatet används i andra europiska länder. Känslighetstestet gick till på följande sätt: brukslösningar av Baymite® respektive Intermitox®, samt en kontroll (vatten) sprayades på ett filterpapper som placerades i en petriskål. Därefter placerades 40 stycken kvalster från varje besättning på filterpappret i petriskålen, vilken sedan förslöts med lock och parafilm.

Preparatens påverkan på kvalstren lästes av genom att vi observerade om kvalstren var orörliga eller inte efter 48 timmar. Detta gjordes under mikroskop.  Vid avläsningen noterades att samtliga kvalster från 15 av 18 hönsbesättningar var orörliga efter behandling med brukslösning av Baymite® liksom majoriteten av kvalstren från resterande tre besättningar. Víd test av Intermitox® var samtliga kvalster från 7 av 18 besättningar orörliga. Resultatet indikerar att Baymite® är en effektiv bekämpningsmetod medan Intermitox® tenderar att vara mindre verksam mot kvalster. Det bör dock påpekas att studiens begränsande omfattning och det faktum att miljön i petriskålen skiljer sig från miljön i en hönsbesättning begränsar möjligheterna att uttala sig om effekten av de olika bekämpningsmedlen när de används i besättningar. Det går inte heller att uttala sig om det finns någon eventuell motståndskraft mot preparaten bland kvalster i landet, för detta krävs ytterligare, mer detaljerade studier.

Sammanfattande kommentarer
Sammanfattningsvis kan sägas att kvalsterundersökningen, på grund av den relativt låga svarsfrekvensen (38 %) inte ger en fullständig bild av förekomsten av röda hönskvalster i Sverige. Den kan dock ge en indikation på hur läget ser ut. Vår undersökning visar att 63 procent av producenterna som svarat på enkäten har kvalster i sina besättningar och att förekomsten av röda hönskvalster är ett stort problem för svenska värphönsproducenter och deras värphönsflockar. I studien framgår att 87 procent av producenterna som i enkäten svarat att de behandlar under eller mellan omgångar anser att kvalsterproblemet har minskat eller att kvalstren försvunnit. Fortsatt tillgång till effektiva bekämpningsmetoder är nödvändigt för att säkerställa bra nivåer på såväl produktion och välfärd hos värphöns.   
Mer information
När arbetet är helt färdigt kommer det att publiceras elektroniskt i SLU:s öppna arkiv, Epsilon http://stud.epsilon.slu.se, så håll utkik där om du är intresserad! Det går också bra att kontakta Helena Wall, Helena.Wall@slu.se och Helena Eriksson, Helena.Eriksson@sva.se för att få exjobbet skickat elektroniskt när det är klart.

Tack
Slutligen, stort tack till alla producenter som har svarat på enkäten och hjälpt till i arbetet med insamlingen av kvalster och till Svenska Ägg för finansiering och hjälp med arbetet, Jordbruksverket för finansiering, Ann Nyman på SVA för hjälp med statistikarbetet och Jan Chirico på SVA för hjälp med kvalsterräkning och känslighetstester.
Emelie Gunnarsson, Husdjursagronom
och student vid SLU

* De behandlingsmetoder under pågående produktion som nämns i artikeln ovan är kiselbaserade preparat (60 %) och Baymite® (55 %), i vissa fall kombinerat med torrengöring. Numera finns även Hens-upp+ på marknaden.

Ständig kvalsterdiskussion
Nämnas kan att problematiken med kvalster bland värphöns diskuterades även på den nordiska fjäderfäkonferensen i Billund i november 2016, vilket vi hoppas kunna återkomma till i senare nummer av Fjäderfä.
Sven Secher
Publicerat i tidningen Fjäderfä nummer 10-2016.


Utskriftsvänlig sida

Svenska ÄggSvensk Fågel
Fjäderfä Logga in...
Copyright© 2008. Alla rättigheter förbehålles.