2017-03-22

Glädjande frihet från Salmonella även i utomhusproduktion

Vår framgångsrika kontroll av Salmonella hos slaktkyckling och värphöns har uppnåtts när fåglarna hållits inomhus.
Nästa aktuella frågeställning är: Kan fjäderfä i utomhusproduktion hållas fria från Salmonella.
Vi har därför undersökt om den växande utomhusuppfödningen resulterat i en ökad förekomst av Salmonellautbrott och redovisar resultatet från nio års erfarenhet.

Det skriver Martin Wierup, professor emeritus, Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU, i denna artikel, som publicerats i Fjäderfä nummer 3-2017.

Bakgrund och motiv för kontroll av Salmonella
Utan kontroll av Salmonella blir både ägg och slaktkyckling högriskprodukter för konsumenterna. Denna kontroll är därför en högprioriterad uppgift för branschen. Detta gäller inte bara i Sverige. Det globala behovet är stort. Det uppskattas att mer än 90 miljoner människor i världen årligen insjuknar i livsmedelsburen Salmonellainfektion. Campylobacter och Norovirus (orsak till vinterkräksjuka) är de övriga två vanligaste livsmedelsburna infektionerna. Salmonella är dock allvarligast eftersom den orsakar de flesta dödsfallen.

I Sverige har vi skäl att vara stolta över vår kontroll av salmonella. Vi kan med fog hävda att svenskproducerade slaktkycklingar och ägg kan betraktas som fria från Salmonella. Kontrollen ini-tierades 1970 för att komma till rätta med salmonellainfektioner hos konsumenter som ätit så kallad broiler, ett problem som då växte i takt med produktionen. Tjugo år senare var det dags för motsvarande åtgärder för värphönsen. Orsaken var den då på-gående pandemin av äggburen infektion av Salmonella enteritidis. Tack vare att en kontroll av avelsdjur och foder redan var på plats drogs Sverige inte in i den världsvida spridningen. Den pandemin var mycket större och allvarligare än de som under senare år ofta förknippas med olika former av influensa. Miljontals människor insjuknade och tusentals dog. Bara i Tyskland uppskattades antalet fall av livsmedelsburna salmonellainfektioner till två miljoner, varav majoriteten var orsakade av Salmonella enteritidis. Denna pandemi blev globalt och särskilt i EU en väckarklocka och startskottet för en mer målinriktad kontroll av salmonella.

Fungerar kontrollen vid utomhusproduktion?
Den svenska kontrollen av Salmonella hos slaktkyckling och värphöns har förutsatt att djuren hålls inomhus trots att det varit ett smittskyddskrav endast för avelsdjur. Många års erfarenheter har också lärt oss hur en framgångsrik kontroll skall genomföras. Stränga smittskyddskrav i uppfödningens alla led är en grundbult. Ett viktigt fokus är att förhindra att smitta förs in i stallutrymmen med besökare och skadedjur.

Den stora frågan är då om man kan hålla slaktkycklingar och värphöns fria från salmonella när de vistas utomhus? Behöver den nuvarande kontrollen ändras för denna uppfödningsform?  

Ingen har faktiskt närmare undersökt detta. Undertecknad har därför tillsammans med kolleger främst från SVA gjort en utvärdering av de senaste årens erfarenheter. Artikeln, som nyligen har publicerats är tillgängligt på nätet, återges här i korthet.  

Undersökningens omfattning och strategi
Studien omfattar värphöns och slaktkyckling.  Avelsdjuren uteslöts eftersom de av smittskyddsskäl inte får vistas utomhus, dessutom tog vi inte med kalkoner och ankor. Vi studerade nio år (2007–2015) omfattande den period då utomhusproduktion började tillämpas i större omfattning.
Eftersom det i dag för både värphöns och slaktkyckling tillämpas samma kontroll av Salmonella för inomhus- och utomhusproduktion baseras undersökningen helt enkelt på en jämförelse mellan utfal-let av kontrollen för de flockar som är uppfödda inomhus respektive utomhus. De flockar som i någon form hade tillgång till utevistelse klassades som utomhusproduktion. För värphöns gjorde vi vidare ingen uppdelning i deras olika driftsformer beträffande burar och frigång.

Statistiken otillgänglig
Undersökningen skulle vara ganska enkel att genomföra om tillgänglig statistik hade varit på plats och lätt att komma åt. Så är tyvärr inte fallet. De uppgifter som behövdes krävde ett omfattande detektivarbete med inhämtande av uppgifter från flertal källor och ett stort tack till olika bransch-representanter för support. Antal slaktade kycklingar fanns i Jordbruksverkets officiella statistik. Värphönspopulationens storlek baserades på antalet produktionsplatser motsvarande den maximala uppfödningskapaciteten för respektive anläggning och erhölls från Svenska Ägg. Antalet salmonellatestade slaktkycklingsflockar erhölls från Svensk Fågel, men uppgifter fanns endast för 2013–2015. Information om en individuell flock var uppfödd inom- eller utomhus fanns hos Svensk Fågel, Svenska Ägg och KRAV. I flera fall krävdes också kontakt med individuella uppfödare för att få fram tillförlitliga uppgifter. Antalet fall av salmonellainfekterade flockar fanns hos Jordbruksverket och den avgörande informationen om dessa flockar var uppfödda inom- eller utomhus erhölls från undersökningsrapporter av utbrotten, utförda av Jordbruksverket och SVA. I dessa rapporter framkom också om eventuellt ursprung och samband mellan de olika utbrotten.

Resultat
Omfattningen av utomhusproduktion
Andelen värphöns i utomhusproduktion har ökat från 5,9 procent under 2007 till 15,5 procent under 2015 (I papperstidningen, Fjäderfä nr 3-2017, visas detta i Figur 1).
Under samma period har utomhusproduktionen av slaktkyckling också ökat men från en mycket lägre nivå och utgjorde 2015 endast 0, 3 procent av produktionen eller 0,28 millioner av den totala produktionen på 94 millioner (I papperstidningen, Fjäderfä nr 3-2017, visas detta i Figure 2).  

Förekomst av Salmonella
Värphöns
Antalet årligen salmonellainfekterade värphönsflockar varierade mellan noll och sju och var totalt 26 under de nio studerade åren. Fem av dessa utbrott (19 %) var från utomhusproduktion (I papperstidningen, Fjäderfä nr 3-2017, visas detta i Tabell 1). Andelen fåglar i de salmonellainfekterade flockarna beräknades i förhållande till den totala populationen, och var för hela perioden 0,5 procent för inomhusproduktion och 0,3 procent för utomhusproduktion.

Slaktkyckling
Årligen påvisades 1-17 salmonellainfekterade flockar och totalt 61 under de nio studerade åren (I papperstidningen, Fjäderfä nr 3-2017, visas detta i Tabell 2). Detta är ovanligt stort för svenska förhållanden. Som framgår är förklaringen att 24 av dessa kunde härledas till infekterade avelsflockar eller kontaminerat kläckeri, vilket tidigare varit mycket ovanligt i Sverige. Av de 61 infekterade flockarna var 5 (8,2 %) uppfödda utomhus. På grund av begränsade data kunde en statistisk jämförelse mellan inom- och utomhusproduktion endast göras för åren 2013-2015. Under dessa år var andelen salmonellainfekterade flockar större i inomhusproduktion (0,16 %) mot 0 procent i utomhusproduktion. Skillnaden är dock inte signifikant och om man exkluderar de sex flockar som infekterats redan i avelsledet blir nämnda utfallet mer likvärdigt mellan inom- resp. utomhusproduktion, 0,1 procent respektive 0 procent.  

Inga signifikanta skillnader
Sammanfattningsvis var andelen salmonellainfekterade flockar likvärdiga mellan inom- respektive utomhusproduktion för både värphöns och slaktkyckling och statistiska beräkningar visade att inga signifikanta skillnader förelåg.   

Diskussion
Glädjande men något förvånande
Resultatet är både glädjande men också något förvånande. Risken för exponering för Salmonella är tveklöst större utomhus än i inomhusproduktion. Att denna ökade risk inte återspeglas i en större andel salmonellainfekterade flockar i utomhusproduktionen kan säkert främst tillskrivas den sedan mer än 50 år konsekventa kontrollen av Salmonella i Sverige. När Salmonella påvisas hos fjäderfä eller övriga lantbruksdjur spärras besättningen för sanering av smittan. De infekterade djuren tillåts inte, som är fallet i många länder, att fortsatt kontaminera miljön med sin avföring. Många länder har inga motsvarande restriktioner, och från sådana länder har också rapporteras att förekomsten av Salmonella inte ökar i utomhusproduktion. Orsaken är inte förvånande eftersom man då jämför med en redan kroniskt salmonellainfekterad djurproduktion, vilket kan vara fallet vid import av ”ekokyckling” från länder som inte har samma krav på salmonellakontroll som Sverige.

Fortsatt bevakning krävs
Salmonellaförekomsten i utomhusproduktion av fjäderfä måste dock fortsatt vara under bevakning. Den genomförda undersökningen är från en begränsad period och särskilt för slaktkyckling baseras den dessutom på en relativt liten utomhusproduktion. Den till synes goda situationen kan också förändras. En särskild risk är att utbrott av Salmonella i en utomhusproduktion bör vara svårare att sanera än vid inomhusuppfödning. Detta kan medföra uppbyggnaden av en smittreservoar i utomhusmiljön, spridning till frilevande djur och med upprepade utbrott i efterföljande flockar.

En bidragande orsak till det positiva resultatet kan vara att de producenter som i större skala har satsat på utomhusproduktion har erfarenhet från inomhusproduktion med dess krav på biosäkerhet. Ett förslag är därför att nya producenter som inte har denna erfarenhet och kunskap bör genomgå en för ändamålet anpassad utbildning.

Myndigheternas och branschens produktionsstatistik behöver förstärkas
Denna undersökning underströk behovet av en förbättrad och lättillgänglig statistik både vad beträffar olika produktionsformer, antal djur och utfall av olika kontroller som av Salmonella. Uppgifterna finns oftast men är de inte samordnade, vilket krävs om man exempelvis vid ett allvarligt sjukdomsutbrott snabbt behöver vidta nödvändiga åtgärder. Detta behov underströks särskilt av kollegerna från SVA som deltog i undersökningen.

Det goda resultatet gäller inte för Campylobacter
Det bör här avslutningsvis betonas att våra resultat beträffande Salmonella inte kan överföras till Campylobacter. Epidemiologin hos Campylobacter är annorlunda än för Salmonella och endast delvis känd. I dag är den samlade internationella bedömningen att inga vägar finns för att säkert kontrollera Campylobacter hos fjäderfä i utomhusproduktion. Man kan räkna med att flockar av fjäderfä som hålls utomhus regelmässigt är kontaminerade med Campylobacter.

Martin Wierup, professor emeritus, Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU

1. 1. Wierup M, Wahlström H, Lahti E, Eriksson H, Jansson DC, Odelros Å and Ernholm L: Occurrence of Salmonella spp.: a comparison between indoor and outdoor housing of broilers and laying hens 2Acta Vet Scand (2017) 59:13; DOI 10.1186/s13028-017-0281-4

Artikeln är, med figurer och tabeller, publicerad i papperstidningen Fjäderfä nummer 3-2017.


Utskriftsvänlig sida

Svenska ÄggSvensk Fågel
Fjäderfä Logga in...
Copyright© 2008. Alla rättigheter förbehålles.