2017-03-26

Tillväxten i den svenska kycklingbranschen fortsätter

Marsvinsholms gård inviger i april

På ett sätt är Marsvinsholms gård en vanlig svensk kycklinggård som, i takt med tiden och den ökande efterfrågan av svensk kyckling, just nu färdigställer ett nytt kycklingstall.
På ett annat sätt är Marsvinsholm annorlunda. Här finns nämligen under ledning av André och Ida Iacobaeus verksamheter som sommarteater, restaurang, konstateljé, utegrisar, jakt samt en slottshistorik i en fantastisk sydskånsk miljö.
Vi koncentrerar oss givetvis på kycklinguppfödningen i denna artikel men något om det övriga berättar vi också.

Av bilderna framgår att det nya stallet, med insättning av första djuromgången runt månadsskiftet april-maj, är likt det gamla och att de båda stallen är placerade intill varandra. Byggtekniken är också densamma med betongelement och trätakstolar etcetera och även inredningen står sig på det stora hela. Men några nyheter har tillkommit sedan det gamla stallet byggdes för 16 år sedan.

– Flaschingsystemet för automatisk spolning av vattensystemet är en av skillnaderna mellan stallen. Invändiga jalusier som styrs i enlighet med ljusprogrammet är en annan.
Det berättar André Iacobaeus när han visar mig runt vid det pågående stallbygget i januari 2017. Man sätter även in kameraövervakning inne hos djuren och då är det alldeles utmärkt att det faktiskt finns fiberanslutning till båda stallen.

– Vi är också i detta stallbygge lite noggrannare med personalens arbetssituation uppe på taken när vi utformar takstegar och takplattformar för rengöringen där uppe. LED-lampor är exempel på ytterligare en sak som inte fanns när det första stallet byggdes och personalutrymmena har också förbättrats något och vi har i det nya stallet även ett extra förråd med separat ingång utifrån.

Kunde ha varit större …
Men det mesta är sig ändå likt i stallen med 16 års åldersskillnad. Stallen är på 2 x 2 000 kvadratmeter, vilket gör att Marsvinsholm med båda stallen kommer att ha 8 000 kvadratmeters uppfödningsyta. André hade egentligen gärna sett att det nya stallet hade varit lite större men av flera skäl så blev det inte så.
– När vi lämnade in ansökan om stallbygget till myndigheterna 2011 så kändes 4 000 kvadratmeter som en lämplig storlek för oss. Men sett i dagens ljus, när vi blickar mot 2020, så kunde stallet ha byggts större. Och vi försökte faktiskt att inom det beviljade tillståndet få lov att öka med 1 000 kvadratmeter, till 5 000, och vi var beredda att ta fram en ny miljökonsekvensbeskrivning för detta. Men länsstyrelsen sa nej till ett enkelt förfarande för denna begränsade ökning av stallet. Förändringen var nämligen inte stor – tolv procent – då vi endast skulle ha breddat stallet med 4,5 meter.

Samarbetsvilja?
Allt annat skulle vara lika vid denna mindre ändring av stallet: samma plats och samma utformning på byggnaden för samma produktion.
– Jag hade önskat mig lite mer samarbetsvilja från myndighetens sida, säger André.
Till saken, eller snarare historiken, kring tillståndet hör att en ”granne” (på relativt långt avstånd från stallen) överklagade vid tillståndsansökan. Ärendet gick till högre instans, Mark- och miljödomstolen i Växjö, där Marsvinsholm fick rätt. På goda grunder tror man att samma tidsödande procedur skulle ha återupprepats vid en förnyad ansökan, med nytt samråd, för ett stall på till exempel 6 000 eller 8 000 kvadratmeter. Den byråkratin ville inte André Iacobaeus dras in i igen, så nu är det fullt fokus på att få hela stallet på 4 000 kvadratmeter klart till vårens produktionsstart.

Fungerande upphandling
Innan vi går vidare i artikeln, kan vi nämna något om byggupplägg och teknik. André berättar att anbudsgivningen visade att många var intresserade av investeringen på Marsvinsholm och i sista skedet stod det mellan ett par leverantörer när det gäller inredningen. Man valde dock att fortsätta med Skov ventilation som man har i det gamla stallet och även övervakningssystemet (som nämndes ovan) är från Skov, liksom styrningen. Man installerar även Skovs ”Farm on line-system” i det äldre stallet. Som bekant är det med detta system möjligt att följa och styra produktionen via mobiltelefonen (smartphones), förutom vid produktionsdatorn i stallet.

Ventilationen tar tilluften från takmonterade 360°:s ventiler som är placerade ungefär fem meter från ytterväggen och på var femte till sjätte meter i stallets längdriktning.

Även för foder och vatten valde man att fortsätta med tidigare märke, vilket är Chore-time med Hagbergs Lantbruksinrede som leverantör. Stallet är utrustat med både golvvärme och värmerör på ytterväggarna.
Huvudentreprenör för stallbygget på Marsvinsholm är dock Abetong som står för betongelement (där fönstren sitter färdigmonterade i elementen vid leverans), golvgjutning med mera. Trätakstommen kommer från Derome och byggare har Byggstyrkan från Ljungbyholm varit.

Men ni sätter inte in någon värmeväxlare?
– Nej, vi avstår från detta just nu. Men stallet är förberett för installation av värmeväxlare. Tills vidare kör vi dock på med vår biopanna som vi nu bygger om till att även fungera med träflis, förutom som tidigare med halm. Skälen till att lägga till flis är flera. Bland annat länsstyrelsens ökande krav när det gäller utsläppen och att man blir mindre beroende av halm, de år som halmskörden inte blir bra. Nämnas kan att man inte behöver någon spolbrunn för tvättvattnet på Marsvinsholm då Ystad kommuns avloppssystem passerar genom gården och ledningarna faktiskt ligger i marken precis vid knuten på de båda kycklingstallarna.

Kul med kyckling
Om man väljer att investera i ett kycklingstall så visar det att man tror på detta livsmedel och denna produktionsgren inom lantbruket och André Iacobaeus lägger till att en annan viktig faktor är att det är roligt med kycklinguppfödning.
– Det går fort och det händer hela tiden mycket både i produktionen och i branschen. Och det är kul.

Att det är roligt med kycklingar är något som Tobias Sköld till fullo instämmer i. Han är anställd hos André Iacobaeus sedan nio år och hans huvudarbetsuppgift är kycklingproduktionen.
– Det är här i stallet som jag börjar varje arbetsdag och det är toppen.
Som så många andra professionella kycklingskötare landet runt, så börjar Tobias dagens arbete med kontroll av temperaturen samt foder- och vattenförbrukningen. Den ”senaste dygnsrapporten” är här ett utmärkt verktyg, tycker han.
– Här har man på samma rad uppgifter om produktionsresultaten i tidigare djuromgångar tillsammans med det senaste dygnets och längst ned finns den viktiga informationen om moderdjurens ålder.

Djurkvaliteten avgörande faktor
Vi pratar en stund om tillgången till föräldradjursdata och kycklingkvaliteten.
– Det är bra, och en självklarhet, att vi uppfödare ska veta åldern på kläckhönorna till varje kycklingleverans. Det är en väsentlig faktor för arbetet, säger Tobias.
Men när det gäller jämnheten och kvaliteten på kycklingarna så är varken Tobias eller André riktigt nöjda. Så här säger André:
– Alla vet hur viktigt det är med jämnheten och att kycklingarna är av högsta kvalitet. Men här finns utrymme för förbättringar. Vi uppfödare förväntas leverera jämna kycklingar till slakteriet och då är utgångsmaterialet den avgörande faktorn, säger han.

Samma bedömning gör Tobias när jag frågar honom om de viktigaste faktorerna för lyckad uppfödning:
– Det är djurmaterialet. Bra djur är så viktigt! Och man ser ganska tidigt när gruppen inte är på topp rakt igenom och även om man reder upp eventuella problem på ett hyggligt sätt så blir resultatet då sällan riktigt på topp trots det merarbete som man då tvingas till.

Vilka andra faktorer för lyckad uppfödning vill du lyfta fram?
– Som nummer två sätter jag foderkvaliteten. Ett jämnt och bra foder är en förutsättning för toppresultat. Därefter kommer det dagliga arbetet i stallet. Att man ständigt strävar efter bästa möjliga management när det gäller luftkvalitet, vatten, foder med mera är självklart och något som alltid krävs. Ett ”bra utfört jobb ingår i jobbet” så att säga, säger Tobias som motivering till att han sätter kvaliteten på kycklingen och fodret som de viktigaste grundförutsättningarna.
André och Tobias påpekar också att det är faktorn ”tillsyn och skötsel av djuren” som man kan påverka på gården. Däremot är man när det gäller utgångsläget med djurkvaliteten i händerna på kläckeriet, i detta fall Blenta då man jobbar med Cobb och Marsvinsholm levererar till Guldfågeln och deras slakteri i Mörbylånga på Öland.

Den viktiga stallrundan
Åter till Tobias vardagsarbete i stallet. Efter ovan nämnda kontroller av dygnsrapporten följer den för alla obligatoriska rundan i stallet där han lyssnar och tittar på kycklingarna, gallrar och plockar bort döda djur. Givetvis kontrolleras inredningen, exempelvis att vattnet fungerar som det ska. Att vattentrycket är det rätta, att linjernas höjd är rätt etcetera; alltså välkända arbetsrutiner för dig som jobbar som kycklingskötare.
– Förmiddagsrundan brukar ta två timmar och sedan blir det en runda på en till en och en halv timme på eftermiddagen.

Tobias ger foderkalk för skelett och ben ”vid behov”, vilket läggs i varje kopp. Vid dessa tillfällen brukar det gå åt två 25-kilos säckar per avdelning men han har även flytande kalk inkluderande vitaminer (Intra Calferole).
Intensivt 2016
Vi pratar om produktionstakten under 2016 och att den har varit mycket hög.
– Det blev faktiskt nio omgångar under förra året.

Är det möjligt och är det bra?
– Möjligt ja. Men det är för mycket. I varje fall långsiktigt med tanke på hygienarbetet och på underhållsarbetet.
Det menar både André och Tobias. Den höga takten betydde att man många gånger endast hade fyra till fem dagar för allt arbete som ska göras mellan djuromgångarna.

Hektiska ”mellandagar”
Vad som nu ska göras under några hektiska dagar mellan djuromgångarna är inte okänt för dig som läser dessa rader. Men vi låter ändå André och To-bias beskriva detta arbete så som det går till på Marsvinsholm.
Under natten med utplockningen, som inleds vid 17-tiden, så är allt noga förberett och Tobias är med hela natten.
– Utlastningen brukar vara klar runt midnatt och jag fortsätter sedan under natten med att tömma alla foderkoppar. Därefter går jag hem för att sova ikapp och då är det skönt att ha mindre än 100 meter mellan stall och bostad.

André och Tommy (också anställd på gården) påbörjar utgödslingen klockan 07 den följande morgonen och de sätter två lastmaskiner i arbete, en mindre och en större. Gödseln läggs på traktorvagn och körs till gödsellagret och utgödslingsarbetet brukar vara klart vid 13-tiden. Då anländer tvättentreprenören vars personal jobbar i två och en halv dag i stallet. Därefter följer den obligatoriska torkdagen och när stallet är tillräckligt torrt så kalkmålar Tobias och Tommy golvet. Denna desinfektion består av släckt kalk som blandats med vatten i en tunna. Tunnan står i en traktorskopa (för förflyttningen i stallet) och med hjälp av en dränkbar pump och kopplad slang med munstycke så kan Tobias spruta golvet. Därefter möter ytterligare en entreprenör upp för spridning av strömaterialet, vanligen kutterspån och sedan följer en andra desinfektion då Glutex sprids på strömaterialet.

Med föregående års produktionstakt är man direkt på med inläggning av papper och det första kycklingfodret. Precis innan kycklingarna tas in i stallet så spolas också vattensystemet med multicid (1 liter till 20 liter vatten som blandas i hink och tas in i vattensystemet via dosatronen).
– Jag går också runt och ”väcker” nipplarna, vilket säkerställer att alla nipplar fungerar, säger Tobias. (I Fjäderfä nr 10-2016, s 26, visade vi på bild hur Linnea Andersson på Stävie Hage ”väckte nipplarna”, red anm).
Vid inlastningen är man tre till fyra personer. Vagnarna rullas in på sedvanligt sätt och på Marsvinsholm välter man ut kycklingarna längs ett par foderlinjer och man har ett kort tag lutat ”barriärpapper” mot linjerna så att kycklingarna inte springer tillbaka. Tobias brukar också klappa ut kycklingarna för bättre och snabbare spridning i stallet och därefter sänks vattenlinjerna ned. Vattenlinjerna inspekteras igen, till exempel att det inte har uppstått någon båge som gör att de hänger ojämnt.

Tillsynen är sedan som alltid mycket intensiv under de första dagarna och därefter, om inget oförutsett tillstöter, så övergår Tobias arbetsdagar till det mer löpande med kontroller och rundor som vi beskrev ovan i denna artikel.

Campylobakterfria
När det gäller produktionsresultaten så kan det vara värt att nämna att uppfödningen på Marsvinsholm har varit helt campylobakterfri under många år och André säger att produktionen har fungerat riktigt bra på det stora hela. Ett riktigt bakslag var dock salmonellasmittan 2004.
När det gäller resultaten så nämner André följande medeltal i båda avdelningarna från helåret 2016 då målvikten för de flesta omgångarna låg på 2 050 gram: 1,59 kilo foder per producerat kilo kyckling vid användning av fullfoder. Vid användning av eget vete (som tanken är på gården) så har man legat något högre: från 1,62 till 1,75 och tillväxten har inte heller varit på topp, cirka tio gram under kurvan. Man försöker för närvarande komma underfund om orsaken till variationen vid användning av egen spannmål, jämfört med inköpt fullfoder (för närvarande från Svenska Foder).
Sjudagarsvikten har legat på 180-190 gram, dödligheten på 2,5 procent (1,98 procent som lägst och 3,57 procent som högst) och kassaktionerna på cirka 1,8 procent.

Viktigt med jämna djur
Förutom fodret så pekar André på ojämnheter i vissa av de daggamla flockarna som orsak till varierande resultat.
– Alla i hela branschen har att vinna på bättre jämnhet och vi kan i alla led bidra till förbättringar. Men arbetet måste fungera från början, säger André Iacobaeus och syftar då på de föregående leden i produktionskedjan. Det som sker i avels- och kläckäggsleden samt på kläckeriet, innan kycklingbonden får de daggamla små gula dunbollarna.
Kul med mer
Det nya stallet ger Tobias dubbelt så mycket att göra.
– Ja, det blir mer att hålla i. Men det är bara roligt.

Vad är det som gör arbetet som kycklingskötare så kul?
– Jaa, säg det? Men det är verkligen roligt. Det är väl att det är så utmanande och att man alltid vill se till att kycklingarna håller sig friska, mår riktigt bra och vi når målvikten så nära som möjligt, säger Tobias Sköld.

Kyckling bra för företaget
En som också med glädje ser fram emot starten av det nya stallet är givetvis företagsledaren André Iacobaeus. Han sticker inte under stol med att kycklingarna är den tyngsta produktionsgrenen på gården, trots 520 hektar odlad Skånejord, 120 hektar skogsmark och en hel del andra mindre verksamheter. Med det nya stallet så står kycklinguppfödningen för 80 procent av gårdens omsättning och totalt jobbar fyra personer på Marsvinsholms gård. Här ingår då även Andrés hustru Ida som sköter gårdens administration samt gårdens nya satsning på utegrisar. Ida är utbildad husdjursagronom och har en anställning på djurfoderföretaget Royal Canin som är inriktat på hund- och kattfoder.

André Iacobaeus säger att kalkylen för kycklinguppfödningen är ganska pressad. Men en investering i denna produktion ter sig betydligt intressantare än inköp av fler hektar jordbruksmark.
– Jag är tacksam att vi kom igång med kycklinguppfödning för 15 år sedan och det var när jag blickade framåt för företaget som det absolut kändes intressant att låta denna produktion växa i omfattning. Kyckling kommer att fortsätta att vara en stark del av vår företagande.

Samtidigt finns inga garantier för den framtida lönsamheten och André har funderat en del på den starka tillväxten i branschen.
– Visst tänker man på att flera kycklingslakterier vill öka sina volymer och att det byggs så mycket nu med nya stallar på många håll. Men jag hoppas att balansläget inte blir besvärligt utan att konsumtionen av svensk kyckling fortsätter att öka. Då finns plats för både oss och ännu fler stallar, säger André Iacobaeus.

Sven Secher
Publicerat i Fjäderfä nr 3-2017. I denna papperstidning publiceras denna text tillsammans med många bilder från Marvinsholms gård.


Utskriftsvänlig sida

Svenska ÄggSvensk Fågel
Fjäderfä Logga in...
Copyright© 2008. Alla rättigheter förbehålles.