2017-08-02

Fortsatt ökande konsumtion av svensk kyckling

Jenny Andersson i intervju om första halvåret 2017

Hej Jenny!
Sommaren står för dörren. Men innan du kan plocka fram hängmattan så kommer här några frågor från Fjäderfäs redaktör. Är du beredd?
– Javisst, välkommen med dina frågor.

Du har varit med länge i styrelsen för Svensk Fågel men som ordförande är du ganska ny. Du valdes till ordförande efter Ola Göransson vid stämman i mars 2016. Beskriv hur det är att leda styrelsen och branschorganisationen Svensk Fågel!
– Styrelsen representerar branschen och i Svensk Fågel har vi hela kedjan representerad. I Svensk Fågel samlas vi för att säkerställa att konsumenten får den tryggaste, säkraste och godaste kycklingen som finns. Att vara ordförande är ett utmanande och inspirerande uppdrag!

Om vi nöjer oss med perioden januari-juni 2017; vilken är den största händelsen eller aktiviteten som har inträffat, med eller utan din och styrelsens förtjänst eller ansvar?
Som överraskade dig mest i positiv riktning:
– En sak som glatt mig mycket, är samarbetet kring köttkontrollavgifterna som vi har med Svenska köttföretagen och LRF.
Som har varit jobbig eller överrumplade dig i negativ bemärkelse:
– Den media som varit kring campylobacter där vi alltför sällan har fått möjlighet att kunna redovisa det omfattande jobb som dagligen görs men också mot bakgrund av utbrottet som skedde i vintras, vilka omfattande åtgärder som har gjorts på den anläggningen och de gårdar som drabbades för att komma tillbaka på de normala nivåer som vi nu ligger på.
Som du är särskilt stolt och nöjd över:
– Det sätt som vi tydliggör Svensk Fågel-märket och vad det står för, inte minst i sociala medier. Men att kunna känna stolthet hade inte varit möjligt utan den stora kompetens och förmåga att se framåt som finns, samtidigt som redan vunna kunskaper från åren som gått tas tillvara genom det arbete kansliet utför. Men även det arbete som görs i alla våra led som gör att Svensk Fågel är där vi är idag. Viktigt är också att vi alltid vill utvecklas vidare.
Som du inte har nått ”ända fram” med, ännu:
– Vi kommer att fortsätta arbetet med köttkontrollen, och vi kommer givetvis även att följa upp och dra lärdomar från de campylobakterproblem som vi har haft.
Som du absolut vill fortsätta att arbeta med i höst:
– Jag vill att vi ännu mer ska lyckas att föra ut det vi står för i den svenska kyckling- och kalkonbranschen och att vi ska kunna stärka kunskaperna hos våra kunder och konsumenter om vår svenska kyckling och kalkon. Att vi lyckas berätta om det omfattande jobb som görs i alla led för att en säker svensk fågel skall finnas för konsumenten. Detta är ett arbete som förutsätter lönsamhet i alla led i vår bransch.
Det är många frågor som löpande landar på styrelsens bord. Men vilken är egentligen den viktigaste uppgiften som branschorganisationen Svensk Fågel har?
– Att sprida kunskap och information, samt vara delaktig i frågor som berör branschen, främja och utveckla svenskt fågelkött.

Svensk Fågel har valt att inte gå med i ”Från Sverige”-märkningen som flera andra produktionsgrenar inom lantbruket har gjort. Istället satsar ni vidare på er välkända logga som märkning på svensk matfågel från Svensk Fågels medlemmar. På vilka grunder tog ni detta beslut?
– Svensk Fågel-märket är inte bara ett ursprungsmärke utan det är även ett kvalitetsmärke. Vi har jobbat med kvalitetsfrågor under många år och det är det arbetet som ligger till grund för märket. Vi har valt att ställa långtgående kvalitetskrav och vi har kontroller i hela värdekedjan och från jord till bord. Detta omfattar både djurhälsa, djurvälfärd, smittskydd och livsmedelssäkerhet. Ett märke som endast ställer krav på ursprung skulle innebära att vi släppte allt arbete som lagts ner för att bygga upp en långtgående kvalitetsnivå som hela branschen har att följa.

Du nämnde själv campylobakterfrågan ovan. Det skulle vara fint om du ville beskriva läget nu. Hur ser utvecklingen av halterna ut i det svenska kycklingköttet? Vad vet vi om motsvarande halter i kyckling som har producerats i andra länder?  
– Vi vet, tack vare det kontrollprogram som branschen ihop med myndigheter har drivit sedan slutet av 80-talet, vilka halter av campylobakter som vi har i kycklingbesättningar som är anslutna till Svensk Fågel, och vi har under de senaste åren legat kring 10 procent på årsbasis. När halterna i början av året låg mycket över våra normala nivåer lokaliserades en felinstallerad re-ningsanläggning på ett av våra medlemsföretag. Efter stora insatser på både företaget och gårdarna är nu nivåerna på campylobakter åter nere på en normal nivå.
– I Europa mäts inte campylobakter kontinuerligt som vi gör i Sverige men den senaste studien som gjorts i Europa visar nivåer på upp till 80 procent campylobakter i den kycklingen.
(På sidan 30 finns ett diagram som visar förekomsten av campylobakter på kyckling i Sverige).

Har man, så vitt du vet, noterat någon påverkan på konsumtionen av kyckling som kan härledas till debatten om campylobakter i kyckling?
– Vi ser att fågelkött fortsätter att öka av flera skäl: hälsa, klimateffektivt och mer konsumentanpassade produkter och inte minst att kyckling är gott och nyttigt. I samband med utbrottet, då nivån av bakterier pikade och det var en hel del skriverier i media, så noterades en minskning. Statistiken som vi i dagarna har fått av Jordbruksverket för första kvartalet pekar på att produktionen fortsätter att öka med 18 procent jämfört med samma period förra året men att även importen ökade med 5,1 procent. Detta betyder att den totala förbrukningen av fågelkött när det gäller första kvartalet jämfört med samma period förra året ökade med 14,2 procent.

Vad förväntar du dig av sommaren när det gäller konsumtionen av kyckling?
– Jag ser framför mig en härlig svensk sommar där svensk kyckling och kalkon, som det goda, nyttiga och trygga köttet det är, kommer att grillas och tillagas hos många människor landet runt.

Svensk Fågel ska i år vara med på Almedalsveckan på Gotland. Vad ska ni göra och vad vill ni uppnå med er medverkan där?
– Ungdomars matvanor har lyfts i många sam-manhang och vi vill titta närmare på vad skolungdomarna äter och vilka matvanor de har. Men vi kommer även finnas tillgängliga för andra frågor kring vad som görs i branschen och hur vi ser på framtiden, därför har vi valt att finnas på plats i år.

Sommaren brukar överraskande snabbt bytas mot hösten. Om du blickar dit, vad förväntar du dig, eller önskar dig om du får tänka riktigt fritt?
– En period där vi fullt ut kan fokusera på våra djur och på våra långsiktiga mål, såväl på gårdarna, företagen och inom Svensk Fågel.

Som Smålandsbonde. Hur ligger det till med hängmattan? Har du en sådan och hur ofta vilar du i den, eller på annat sätt bara tar det riktigt lugnt hemma på Bankebergs gård?
– Jag har en mycket färgglad hängmatta som inte är helt oanvänd men vi ser annars till att träffa vän-ner och familj ofta. Skratt är avkopplande!

Stort tack för dina svar Jenny! Du önskas härmed en riktigt fin sommar!

Sven Secher
Publicerat i Fjäderfä nr 6-2017


Utskriftsvänlig sida

Svenska ÄggSvensk Fågel
Fjäderfä Logga in...
Copyright© 2008. Alla rättigheter förbehålles.