2011-02-22

Svensk kyckling bra ...

men Ikea valde engelsk kyckling

Mer utrymme för varje kyckling, långsammare tillväxt, naturligt ljus genom fönster samt strömaterial för fåglarna att picka i. Detta är de fyra grundstenar som Ikeas djuromsorgsambitioner bygger på.

Vi berättade i Fjäderfä nr 1-2011 att Ikea från årsskiftet 2010/2011 har valt en engelsk kyckling till sina restauranger.

Ikeas man bakom företagets djuromsorgsengagemang, Anders Lennartsson, Sustainability Manager, säger dock i denna intervju (se även Fjäderfä nr 2-1011) att svensk kycklinguppfödning ligger långt framme när det gäller miljö och djuromsorg och att förändringen mer skedde av volymskäl.

Anders Lennartsson berättar också att nästa bransch och livsmedel att tas in i Ikeas djuromsorgsarbete, är värphönsen och äggen.


Vilka är de mest väsentliga skillnaderna, mellan er tidigare svenska kyckling och den nuvarande engelska kycklingen?
– När vi tog fram djuromsorgspolicyn så tittade vi inte på något enskilt land med dess regelsystem utan vi ville hellre jobba med en global standard. Ungefär som det finns standard för BRC, ekologiskt med mera. Men för djuromsorg har vi inte hittat någon sådan gemensam standard och därför studerade vi nivån inom EU och när vi träffade den globala ideella organisationen Compassion in World Farming (CIWF), så frågade vi dem till råds.

Vad frågade ni?
– Vi diskuterade vilka krav som bör ställas och vilka nivåer som skulle kunna vara rimliga för oss. Vi har försökt sätta oss in i på vilket sätt vi kan göra skillnad när det gäller miljö och djuromsorg.

Räckte inte den svenska lagstiftningen till här?

– Jag vill inte gå in och kommentera skillnaden mellan svensk lagstiftning och de krav som vi nu har ställt. Jag vill dock säga att vi har goda erfarenheter av svensk kycklinguppfödning och jag vet att branschen i Sverige har jobbat oerhört seriöst med djuromsorgen.

Varför valde ni då bort den svenska kycklingen?

– Skälet var inte främst djuromsorgen, utan egentligen mer volymerna, alltså kapaciteten att leverera så mycket kyckling som vi behöver.

Vill ni helst ha en central leverantör för försörjningen av kyckling till era restauranger i Europa, eller vill ni hellre ha flera lokala (nationella) leverantörer och producenter?
– Just nu har vi valt att fokusera volymerna på en leverantör men det är inget som säger att vi kommer att välja denna modell fortsättningsvis. Det kan bli så att vi har producenter på flera ställen och beslutet om den engelska kycklingen är inget som ligger fast för mycket lång tid.

Betyder det svensk kyckling fortfarande är intressant för Ikea?

– Ja, och vi för fortfarande samtal med vår svenska leverantör. Inget är hugget i sten för åratal framåt, utan svensk kyckling är alltjämt attraktiv.

Den svenska uppfödningen av kyckling följer givetvis den svenska lagstiftningen. Men utöver lagstiftningen finns branschens eget djuromsorgsprogram. Vilka kommentarer har du till Svensk Fågels djuromsorgsprogram?
– Jag vet att Svensk Fågels program till stora delar går längre än vad våra krav sträcker sig och även att man i den svenska branschen har job-bat med utvecklingen av programmet under lång tid i samarbete med experter. Dock är kravet när det gäller beläggning hårdare hos oss.

På vilka punkter skulle du vilja se en utveckling i det svenska sättet att producera kycklingar?
– Jag har svårt att ha synpunkter i detalj på detta. Vi har vår policy och kan man leva upp till den så är man välkommen.

Är det ett eller flera slakterier som slaktar de engelska kycklingar som Ikea köper in för Sverige och övriga EU, och var ligger slakteriet/slakterierna?
– Det är ett slakteri och de gårdar och anläggningar som står för uppfödningen av kycklingarna ligger i samma region. Jag har varit på slakteriet och det ligger i Lincolnshire, en bit nordost om London.

Vilket engelskt företag är det som är er leverantör?

– Av konkurrensskäl väljer vi att inte delge siffror eller leverantörers namn.

Kycklingbröstfilén kommer färdigberedd till Sverige och är då således marinerad och stekt. Var sker denna process?

– Detta görs i Frankrike.
Ikeas kyckling från årsskiftet 2010/2011 föds upp i England, körs till Frankrike för marinering, innan den med fortsatt lastbilstransport levereras till svenska Ikea-varuhus.

 


Gör de all marinering på en anläggning eller i flera anläggningar?

– Allt sker på samma anläggning.

Gäller valet av engelsk kyckling för hela sortimentet inom Ikea, alltså även det som serveras i personalmatsalar samt i varuhusens matavdelning?
– Nej inte riktigt allt. Den upphandling som nu är gjord gäller de produkter som finns i det globala kycklingsortimentet, till exempel bröstfilé, spett och pyttipanna samt även kycklingköttbullar. Upphandlingen för dessa produkter gäller hela EU och leverantör är vår nya engelska producent.

Den stående rätten (så kallad katalogrätt) som finns på menyn i restaurangerna är alltså ovanstående kycklingbröstfilé och den är från och med nu engelsk/fransk. Kan det som serveras i personalmatsalar samt andra maträtter i restaurangerna, som till exempel ceasarsallad, fortfarande vara producerat lokalt?
– Ja. Varuhusen har frihet att göra egna beställningar men normalt bestäms menyerna på nationell nivå och utifrån det kan man köpa in för hela landet.

Gäller era nya djuromsorgskrav även för det som köps in lokalt?

– Ja. Att all kyckling på Ikea uppfyller våra krav är en trovärdighetsfråga.

Gäller era djuromsorgskrav globalt, alltså i Ikeas varuhus i alla världsdelar?

– Ja. Våra krav ska gälla alla inköp oavsett var i världen vi köper in varorna. Denna strategi gäller såväl livsmedel som andra produkter.

Hur långt har ni kommit i övriga delar av världen med införandet av de nya kriterierna för kycklinginköpen?

– Upphandling är gjord i hela världen enligt de nya kraven och infasningen samt kontroll av att det fungerar pågår.

Hur sker kontrollerna av att kraven följs?

– Vi kommer att organisera någon form av oberoende, opartiska, revisioner för kontrollarbetet.

Vilken kycklingras använder er engelska leverantör?

– Vi ställer inte några krav på att kycklingen ska vara av någon speciell ras – under förutsättning att produktionen uppfyller våra krav.

En avgörande punkt i Ikeas djuromsorgskrav gäller hur mycket djur som ska tillåtas i stallet. Ni har satt gränsen vid 30 kilo per kvadratmeter? På vilka fakta bygger ni bedömningen att en djuromsorgsnivå enligt era önskemål, går just vid denna djurtäthet?

– Beläggningsgraden är en av flera frågor som vi tycker är viktiga. 30 kilo per kvadratmeter är det beläggningstak som Compassion och flera andra rekommenderar, och då naturligtvis tillsammans med andra omsorgshöjande åtgärder.

Finns det forskningsresultat och/ eller praktiska erfarenheter från uppfödning av kyckling, som visar att en beläggning på just 30 kilo ger den bästa djuromsorgen?
– Jag kan inte påstå och ska inte påstå att jag är expert på djuromsorgsfrågor och det är skälet till att vi samarbetar med andra. Men så mycket vet jag, att bara faktorn beläggning egentligen inte säger så mycket om djuromsorgen. Vi har försökt att plocka med de viktigaste faktorerna och jag betonar att vårt arbete är i sin linda.

Vilka är de övriga punkterna i er ”animal welfaresatsning”?

– Vi vill, förutom att djuren ska ha mer utrymme genom en begränsning av beläggningen, att det ska finnas fönster för dagsljusinsläpp och tillgång till strömaterial för fåglarna.

Ni har även sagt att kycklingarna ska vara ”långsamväxande”. I vilken takt vill ni att kycklingarna ska växa och vilka är fördelarna med en långsammare tillväxt?
– Det stämmer. Vi vill gärna gå i en riktning mot en mer långsamväxande ras men vi är långt ifrån där ännu så länge. Vi har sagt att vi inom fem år ska ligga på maximalt 50 gram per dag men detta är ett av de områden som vi kommer att titta mer på. Som jag har sagt, vårt mål är att öka djurvälfärden men arbetet för att nå viktiga förändringar har just inletts.

Men om kycklingen uppvisar god hälsa och inte drabbas av några problem, är det då någon fördel med att låta tillväxten pågå under längre tid med tanke på miljöaspekter som foderåtgång och gödselproduktion?
– Du ställer bra basfrågor men jag kan i nuläget inte utveckla alla svar. Jag vet att det sällan är svart eller vitt när det gäller vad som är bäst ur ett miljö- och djuromsorgsperspektiv, så diskussionen kommer att fortsätta.

Den svenska lagstiftningen har gränsen 20 kilo per kvadratmeter. Svenska producenter som har anslutit sig till Svensk Fågels djuromsorgsprogram kan dock tillåtas öka beläggningen upp till maximalt 36 kilo, förutsatt höga poäng i programmet. Hur ser du på denna lösning, där högre beläggning kan medges när hög kvalitet i djurens välbefinnande garanteras?
– Att acceptera undantag från beläggningskravet för producenter som ingår i speciella nationella program har aldrig varit aktuellt.

Som du vet finns det knutet till Svensk Fågels djuromsorgsprogram, även ett särskilt fot-hälsoprogram. Har du någon kommentar till detta?
– Även för vår leverantör är fothälsan viktig. Uppfödarna har kontinuerlig uppföljning och deltar i forskning och tester för bättre fothälsa.

Har er engelska leverantör någon motsvarighet till det svenska fothälsoprogrammet, för att kontrollera djurens fothälsa?
– Nej, inte i dagsläget.

Hur sker djurhälsokontrollerna hos er engelska kycklingleverantör?

– Den görs dels genom befintlig personal på anläggningarna, dels av veterinärer och av myndigheterna.

Hur hög är dödligheten fram till slakt i uppfödningen?

– Genomsnittsdödligheten hos vår brittiska leverantör ligger på tre till fyra procent av kycklingarna.

Hur fördelar sig denna dödlighet när det gäller själva uppfödningsperioden och dödligheten under transport?

– Det har jag just nu ingen kunskap om.

Har ni tillgång till information om transportkvaliteten, till exempel om skador uppkommer på fåglarna i samband med lastning, transport och lossning?
– Ja men jag kan inte redogöra för det här och nu.

Ett bra foder och en bra vattenkvalitet, är som alla vet grundläggande för kycklingarnas hälsa och tillväxt. Hur ser det foder ut som de engelska kycklingarna får? Vilka krav har ni på fodret och vilka foderingredienser används?

– Om soja används får den inte vara genmodifierad. Hormoner och antibiotika i fodret tillåts inte heller. Men vi ställer i övrigt inga krav på vilka ingredienser som ska ingå i fodret.

Ni accepterar alltså inte antibiotika i fodret?

– Det stämmer. Ikea tillåter inte antibiotika för att främja tillväxt utan endast vid sjukdom och då på veterinärs inrådan.

Hur är foderkontrollen uppbyggd på de gårdar och hos de foderfabriker som medverkar i produktionen av Ikeas kycklingar?
– Det kan jag inte nu svara på.

Vad vet ni i dagsläget om risken för att dioxinfoder, från det tyska dioxinlarmet, har använts hos era engelska leverantör?
– Vi har fått skriftliga besked om att inget dioxinfoder har använts och vi har för övrigt kontrollerat detta med alla våra livsmedelsleverantörer.

Vilken omfattning har förekomsten av campylobakter bland era uppfödare?
– Jag har inga data kring detta, men detta är viktigt och vår leverantör gör regelbundna analyser.

Hur går provtagningen av salmonella till hos er leverantör i Storbritannien?
– Vår leverantör följer det engelska regelverket som innebär provtagning två veckor före slakt.

Vilka salmonellatyper testar man mot?

– Jag kan inte svara på det. Salmonella finns inte med i våra krav. Vi köper en upphettad produkt och därmed är salmonella inte något problem.

Vad händer vid positiva svar på salmonellaproverna ute i de engelska kycklingbesättningarna?
– Det finns speciella rutiner som bland annat innebär att information går till myndigheterna och strikta hygien- och slaktregler gäller. Jag kan i detalj inte säga mer om detta.

De marinerade kycklingbrösten räknas som köttberedning. De svenska salmonellagarantierna omfattar inte dessa köttberedningar och livsmedelsverket rekommenderar istället svenska importörer att genom sina egenkontrollprogram, alltid kräva salmonellaprovtagning av köttberedningar som förs in i landet. Alternativt att företaget själv provtar köttpartierna. Vidtar Ikea dessa åtgärder?
– Kycklingbröstet kommer till varuhusen marinerade och färdigstekta och de omfattas därför inte av någon särskild kontroll. Ikea har ett program som innebär att leverantörer av alla våra matprodukter regelbundet skickar produkterna för analys till oberoende testlaboratorier. Resultaten redovisas för oss.

I vilket skede av produktionen görs analysen av de marinerade kycklingbrösten, och vilken sorts tester är det?
– De mikrobiologiska testerna utförs på den färdiga produkten, det vill säga när den är tillagad. De utförs för att se att det inte finns bakterier, exempelvis salmonella, och för att säkerställa att produkten har det näringsvärde som den ska ha.

Är detta en del av Ikeas egenkontrollprogram?

– Ja det är ett egenkontrollprogram som vi kommer överens med leverantören om att de ska utföra.

Gör ni även egna laboratorietester?

– Ja, vi plockar också slumpvis ut produkter från lagret i varuhusen och skickar dem på analys.

Kan du se några negativa effekter av att Ikea till sina svenska varuhus, väljer kycklingar som är uppfödda i England och förädlade i Frankrike?

– Man väljer som konsument gärna det som är producerat i det egna landet. Men vi har sålt svensk kyckling inom EU och för till exempel fransmän klingar inte svensk kyckling särskilt högt. Men vi har inte mötts av några reaktioner som har nått mig. Hade det funnits ett möjligt val av svensk kyckling, hade vi gärna valt det.

Den engelska kycklingen körs till Frankrike för marinering och grillning och därefter sker transporten till Sverige. Transportmedlet är lastbil. Tänker ni på miljön?
– Ja, det gör vi. Och visst finns det en miljöpåverkan av dessa kycklingtransporter. Men som för många andra livsmedel står transporten för en relativt låg andel av produktens hela miljöpåverkan. Med produktion i England och Frankrike, vinner vi miljöfördelar genom att vi är nära stora marknader.

På Ikeas hemsida står att läsa att Ikea vill göra vad man kan för miljön. Är valet av engelsk kyckling ett sätt att verka positivt för miljön?

– Det är mycket annat som påverkar Ikeas klimatavtryck, så kycklingen har inte någon avgörande betydelse. Men som sagt, det finns en fördel i att ha produktionen nära de stora marknaderna.

Er tidigare svenska leverantör, är ett så kal-lat koldioxidneutralt företag. Har er engelska leverantör någon motsvarande deklaration?
– Nej det har de inte. Det initiativ som den svenska leverantören har tagit inom detta område, tycker jag är kanonbra.

Är anläggningarna hos er engelska leverantör BRC-certifierad?

– Ja.   

Tycker du själv att det är någon skillnad i matkvaliteten på den engelska och den svenska kycklingen?
– Vår kyckling ska hålla samma kvalitet oavsett var den produceras.

Ikea är en av Sveriges absolut största restaurang- och matkedjor. Hur mycket kyckling respektive ägg och äggprodukter säljer Ikea i sina svenska varuhus?

– Av konkurrensskäl väljer vi att inte delge siffror eller leverantörers namn.

Du har sagt att det arbete som ni har inlett för en bättre djuromsorg, nu bara har tagit sin början. Ni har också sagt att steg ett gäl-ler kycklingen och att ni i steg två tar er an värphönsen. Vilka önskemål från Ikea, har därmed leverantörerna av ägg och äggprodukter att se fram emot?
– Vi är inte klara ännu när det gäller hönsen utan vi tittar på olika möjligheter. Klart är att vi inte kan använda ägg från burhöns. Det blir troligen någon form av inomhus frigående. Många av våra varuhus köper redan nu ägg från frigående höns, inne eller ute, samt ekologiska ägg.

Svensk äggnäring har sedan flera år tagit bort den gamla typen av hönsburar och nu pågår omställningen inom hela EU. Vad tycker ni om de nya inredda burarna, där hönsen har tillgång till reden, sandbad och sittpinnar?
– Jag känner till EU:s lag som träder i kraft den 1 januari 2012 men många länder blir kanske inte klara med sin omställning, vad jag förstår. Vi har inte tagit några beslut om detaljer så jag vill inte uttala mig så bestämt när det gäller inredda burar.

När blir ni klara med er policy för ägg och värphöns?

– Jag räknar med att det blir senast i augusti i år. Hur lång tid införandet sedan tar återstår att se.

Ni serverar i dag en ekologisk pannkaka i era restauranger och det säljs även pannkaka i butikernas matavdelningar. Var är er pannkaka tillverkad och vilken sorts ägg används i dessa pannkakor?
– Pannkakan tillverkas i Sverige och det gäller även den som är fylld, crêpes. Men vilka ägg som används vet jag inte.

Höga krav betyder ökade kostnader i produktionen. Accepterar Ikea detta, eller subventionerar ni priset till era matgäster för att kunna genomföra den högre djuromsorgen?
– Nej, inget subventioneras. Vi köper in stora volymer vilket generellt sett ger oss möjligheter att hålla låga priser. Det är en av kärnorna i Ikeas filosofi.
– Vi vet att många av våra kunder förväntar sig att vi ska ta vårt ansvar i hållbarhetsfrågorna. Vi vill alltså hålla låga priser men inte lågt ”till varje pris”. Vi är beredda att investera i saker som är positiva för miljö- och djuromsorgsarbetet men produkterna ska ändå kunna köpas av de många människorna. Priset är alltså fortfarande viktigt.

Sven Secher

Publicerat i tidningen Fjäderfä nummer 2-2011.

Utskriftsvänlig sida

Svenska ÄggSvensk Fågel
Fjäderfä Logga in...
Copyright© 2008. Alla rättigheter förbehålles.