Så skyddar du dina fåglar från newcastlesjuka

Under årets första månader har två värphönsanläggningar konstaterats smittade med newcastlesjuka. Dessutom har smittan påvisats på en gård med bland annat duvor och fasaner i närheten av en av de drabbade värphönsanläggningarna. Samtliga anläggningar har legat i områden där man konstaterat duvparamyxovirus (sjukdomen kallas populärt för duvpest) hos vilda duvor och där Jordbruksverket infört restriktioner för att minska risken för smittspridning från vilda fåglar till fjäderfä.

.....................................................................................................
Statens Veterinärmedicinska Anstalt (SVA) informerar här om utbrotten av newcastlesjuka och om hur du kan skydda dina fåglar i din fjäderfäbesättning.

Läs även Svenska Äggs artikel: Newcastlesjuka – om min besättning drabbas

(Se även tidningen Fjäderfä nummer 3-2011 som utkommer den 15 mars).
.....................................................................................................

Duvparamyxovirus och newcastlesjuka
Sedan augusti 2010 har duvparamyxovirus typ 1 (pigeon paramyxovirus type 1, PPMV-1) isolerats från duvor från olika platser i södra och mellersta Sverige. Duvorna har skickats till SVA för obduktion eftersom man har observerat symtom såsom torticollis (vriden hals) och ökad dödlighet hos fåglarna. I skrivande stund har duvpest konstaterats i Västmanland, Uppland, Södermanland, Gotland, Östergötland och Dalarna.
Man kan inte utesluta att detta virus finns spritt även på andra platser i landet.

PPMV-1 är ett särskilt duvanpassat virus som kan skiljas från övriga paramyxovirus typ 1 (PMV-1). PPMV-1 dök upp för första gången i Mellanöstern i slutet av 1970-talet och hade 1981 spridits till Europa genom tävlingar med brevduvor. 1983 hade smittan nått även Norden. Vaccination av brev- och utställningsduvor med ett avdödat vaccin infördes därför i Sverige och flera andra länder för att förhindra att dessa fåglar insjuknar och därmed också utsöndrar stora mängder PPMV-1. På detta sätt minskar även risken för smitta till fjäderfä. Fortfarande inträffar dock varje år utbrott av PPMV-1 i den oskyddade duvpopulationen i Europa, framför allt bland vilda duvor, såsom vi sett i Sverige det senaste halvåret. Dessa duvor utgör därmed en smittrisk för fjäderfä.

Om PPMV-1 överförs till fjäderfä kan detta orsaka utbrott av newcastlesjuka. Utbrott bland brevduvor och i den vilda duvpopulationen betraktas dock inte som newcastlesjuka eftersom dessa fåglar inte är fjäderfä. Förutom utbrotten i år har utbrott hos fjäderfä orsakats av PPMV-1 under 2001, då en avelsflock i Skåne infekterades, och 2003 då endast en mindre fjäderfäbesättning i Dalarna drabbades.

Smittspridning
För att kunna skydda sina djur måste man veta hur viruset smittar. Infekterade fåglar kan utsöndra virus med olika kroppsvätskor men framförallt med träck. Viruset kan komma in i fjäderfähuset via till exempel ventilationen eller med smutsiga skor; genom foder som kontaminerats med duvträck, genom direkt kontakt med vilda fåglar vid utevistelse eller genom att vilda fåglar kommer in i huset. Mellan flockar kan smittan sedan spridas genom leverans av fåglar, transportfordon, redskap, kläder, foder, damm, fjädrar och personer som besökt smittade flockar . Smittan kan också spridas kortare avstånd via luften. Virus överförs inte via ägg till avkomman.

Hur kan man förebygga utbrott av newcastlesjuka?
Genom att ha säkra byggnader och enkla rutiner vid inträde (hygienbarriärer) till djuren kan man förebygga smitta:

1. Byt skor vid ingången till hönshuset och gärna även vid ingången till djurutrymmet om det finns fler avdelningar. Ta på överdragskläder.
2. Hindra vilda fåglar och deras träck att komma in i fjäderfähuset till exempel via ventilationssystemet. Sätt huv/finmaskigt nät över till- och frånluftstrummor och andra ställen där de kan komma in.
3. Upprätthåll frizoner runt husen. Lagra inte bråte och håll de närmsta metrarna runt huset fria från växtlighet.
4. Utfodra fjäderfän inomhus eller åtminstone under tak.
5. Samla upp foderspill direkt så att det inte lockar till sig vilda fåglar och gnagare.
6. Hårdgör ytorna runt dörrarna till hönshuset och runt fodersilos. Detta gör det lättare att hålla rent från smuts och foderspill.
7. Begränsa antalet besök av utomstående i hönshuset, eventuella besökare förses med anläggningens egna skyddskläder och skor.

Veterinär Gunilla Hallgren och biträdande statsveterinär Helena Eriksson
Statens Veterinärmedicinska Anstalt

Artikeln publiceras även tidningen Fjäderfä nummer 3-2011 som utkommer den 15 mars 2011.

Läs även: Newcastlesjuka – om min besättning drabbas

Utskriftsvänlig sida